Agronom
Medianlön
44 000 kr
median i yrkesgruppen (SCB, 2024)
Lönespridning
33 200 kr–59 300 kr
10:e–90:e percentilen
SCB redovisar lön per yrkesgrupp (SSYK), inte per enskild jobbtitel. Siffrorna avser gruppen Specialister och rådgivare inom lantbruk m.m. (SSYK 2134) som Agronom tillhör.
Om yrket
Agronom är ett akademiskt yrke inom lantbruk, biologi samt miljö- och naturresurser. Utbildningen ger en bred grund, men yrkesrollen varierar beroende på specialisering. Vanliga inriktningar är mark och växter, husdjur, livsmedel, landsbygdsutveckling, ekonomi samt tekniska system för växtodling och djurhållning.
En stor del av agronomer arbetar med rådgivning, där arbetsuppgifterna består i att identifiera och analysera problem inom lantbruk och miljö samt föreslå åtgärder. Det ingår även att sprida kunskap om forskningsresultat och informera om nya metoder och tekniker. Agronomer finns hos rådgivningsföretag, lantbrukskooperativ, myndigheter, forskningsinstitutioner och inom livsmedelsindustrin.
Yrket kräver förmåga att kombinera naturvetenskaplig och ekonomisk kunskap med praktisk förståelse för jord- och skogsbruk. Agronomprogrammet är en femårig utbildning som leder till agronomexamen, en yrkesexamen reglerad i högskoleförordningen. Enligt AF Yrkesbarometer bedöms efterfrågan på agronomer som god på flera delarbetsmarknader, bland annat inom rådgivning och miljöarbete.
En stor del av agronomer arbetar med rådgivning, där arbetsuppgifterna består i att identifiera och analysera problem inom lantbruk och miljö samt föreslå åtgärder. Det ingår även att sprida kunskap om forskningsresultat och informera om nya metoder och tekniker. Agronomer finns hos rådgivningsföretag, lantbrukskooperativ, myndigheter, forskningsinstitutioner och inom livsmedelsindustrin.
Yrket kräver förmåga att kombinera naturvetenskaplig och ekonomisk kunskap med praktisk förståelse för jord- och skogsbruk. Agronomprogrammet är en femårig utbildning som leder till agronomexamen, en yrkesexamen reglerad i högskoleförordningen. Enligt AF Yrkesbarometer bedöms efterfrågan på agronomer som god på flera delarbetsmarknader, bland annat inom rådgivning och miljöarbete.
Arbetsuppgifter
Agronomer arbetar med frågor inom jordbruk, livsmedelsproduktion och landsbygdsutveckling. Yrket innebär att planera och genomföra rådgivning till lantbrukare och andra aktörer inom gröna näringar, ofta med inriktning mot växtodling, husdjur, mark eller ekonomi. Agronomer analyserar produktionsdata, utformar åtgärdsplaner och ger rekommendationer för att förbättra lönsamhet och hållbarhet i jordbruksföretag.
Yrket innebär också att handlägga tillstånds- och stödärenden inom lantbruket, delta i projekt kopplade till miljö och livsmedelskedja samt genomföra fältbesök och provtagningar. En del agronomer arbetar med forskning, produktutveckling eller försäljning av insatsvaror som foder, gödsel och växtskyddsmedel.
Agronomer sammanställer rapporter och presenterar resultat för beslutsfattare, lantbrukare och samarbetspartners. Yrket kräver förmåga att tolka lagstiftning och regelverk inom jordbrukssektorn och att kommunicera tekniska slutsatser på ett tydligt sätt.
Yrket innebär också att handlägga tillstånds- och stödärenden inom lantbruket, delta i projekt kopplade till miljö och livsmedelskedja samt genomföra fältbesök och provtagningar. En del agronomer arbetar med forskning, produktutveckling eller försäljning av insatsvaror som foder, gödsel och växtskyddsmedel.
Agronomer sammanställer rapporter och presenterar resultat för beslutsfattare, lantbrukare och samarbetspartners. Yrket kräver förmåga att tolka lagstiftning och regelverk inom jordbrukssektorn och att kommunicera tekniska slutsatser på ett tydligt sätt.
Utbildning
Agronomutbildningen är en femårig universitetsutbildning (300 hp) som leder till agronomexamen, en reglerad yrkesexamen enligt högskoleförordningen. Utbildningen ges vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har flera inriktningar, bland annat husdjur, mark och växt, livsmedel samt landsbygdsutveckling. Studenten väljer inriktning under första eller andra året.
Grundläggande behörighet för antagning är gymnasieexamen med godkända betyg i matematik, naturkunskap och svenska. Specifika förkunskapskrav varierar beroende på inriktning men inkluderar vanligtvis kemi och biologi på gymnasienivå.
Efter examen arbetar agronomer inom lantbruksnäringen, livsmedelsföretag, myndigheter, rådgivningsorganisationer och forskning. Yrket kräver ingen statlig legitimation eller auktorisation. Vidareutbildning på mastersnivå är möjlig inom SLU:s program, och forskarutbildning leder till licentiat- eller doktorsexamen. Agronomexamen ger även behörighet att söka mastersprogram inom angränsande ämnesområden vid andra lärosäten.
Grundläggande behörighet för antagning är gymnasieexamen med godkända betyg i matematik, naturkunskap och svenska. Specifika förkunskapskrav varierar beroende på inriktning men inkluderar vanligtvis kemi och biologi på gymnasienivå.
Efter examen arbetar agronomer inom lantbruksnäringen, livsmedelsföretag, myndigheter, rådgivningsorganisationer och forskning. Yrket kräver ingen statlig legitimation eller auktorisation. Vidareutbildning på mastersnivå är möjlig inom SLU:s program, och forskarutbildning leder till licentiat- eller doktorsexamen. Agronomexamen ger även behörighet att söka mastersprogram inom angränsande ämnesområden vid andra lärosäten.
Lön
Lönen för en agronom varierar beroende på arbetsgivare, erfarenhet och arbetsuppgifter. Enligt SCB Lönestrukturstatistik 2024 är medianlönen för yrkesgruppen specialister och rådgivare inom lantbruk med mera, som agronomer tillhör, 44 000 kronor i månaden.
Den fjärdedel som tjänar minst har en lön på 38 800 kronor eller lägre, medan den tiondel som tjänar minst har 33 200 kronor. För den fjärdedel som tjänar mest är lönen 50 000 kronor eller högre. Den tiondel av yrkesgruppen som har högst lön tjänar 59 300 kronor eller mer i månaden. Löneskillnader kan förekomma mellan privat och offentlig sektor samt beroende på geografisk plats.
Den fjärdedel som tjänar minst har en lön på 38 800 kronor eller lägre, medan den tiondel som tjänar minst har 33 200 kronor. För den fjärdedel som tjänar mest är lönen 50 000 kronor eller högre. Den tiondel av yrkesgruppen som har högst lön tjänar 59 300 kronor eller mer i månaden. Löneskillnader kan förekomma mellan privat och offentlig sektor samt beroende på geografisk plats.
Vanliga frågor
- Vad gör en Agronom?
- En agronom har kunskaper inom lantbruk, miljö- och naturresurser samt biologi. De kan specialisera sig inom områden som mark, växter, husdjur, livsmedel, landsbygdsutveckling eller ekonomi. Många agronomer arbetar med rådgivning och information, där de analyserar problem, föreslår lösningar och sprider kunskap om forskningsresultat och nya tekniker.
- Hur mycket tjänar en Agronom?
- Agronomer tillhör SSYK-yrkesgruppen "Specialister och rådgivare inom lantbruk m.m.". Inom denna yrkesgrupp är medianlönen 44 000 kronor i månaden. Lönen varierar mellan 33 200 och 59 300 kronor.
- Vilken utbildning krävs för att bli Agronom?
- Källmaterialet ger inga detaljer om vilken specifik utbildning som krävs för att bli agronom. Däremot framgår att det är en generell akademisk utbildning som leder till en kompetensprofil för olika yrken.
- Hur stor är efterfrågan på Agronom?
- Det finns 53 aktiva platsannonser för yrket agronom. Arbetsmarknaden för agronomer som helhet bedöms som medelgod. Prognosen på fem års sikt är fortsatt balans för nyexaminerade, medan konkurrensen om mer erfaren arbetskraft sannolikt ökar.