Arkivarie
En arkivarie bevarar, ordnar och tillgängliggör information och handlingar för myndigheter, företag och andra organisationer. Yrket innefattar att klassificera arkivbestånd, bedöma vad som ska bevaras och utveckla system för digital dokumenthantering.
Medianlön
37 000 kr
median i yrkesgruppen (SCB, 2024)
Lönespridning
32 600 kr till 43 000 kr
10:e till 90:e percentilen
SCB redovisar lön per yrkesgrupp (SSYK), inte per enskild jobbtitel. Siffrorna avser gruppen Bibliotekarier och arkivarier (SSYK 2622) som Arkivarie tillhör.
Om yrket
Arkivarier arbetar med att bevara, ordna och tillgängliggöra information och handlingar hos myndigheter, företag, kommuner, museer och andra organisationer. Arbetsuppgifterna omfattar att klassificera och förteckna arkivbestånd, bedöma vilka handlingar som ska bevaras långsiktigt och vilka som kan gallras, samt att svara för att arkiven är sökbara och tillgängliga för användare.
Yrket rör sig i gränslandet mellan förvaltning, kulturarv och informationsvetenskap. En stor del av arbetet är i dag digitalt och innefattar att planera och utveckla system för digital dokumenthantering och e-arkiv. Arkivarien ger också råd till organisationen om regelverket kring arkivering och offentlighet.
Utöver det administrativa arbetet ingår ofta att bistå forskare, journalister och allmänhet med att söka fram historiskt material. Vid vissa arbetsplatser, till exempel Riksarkivet eller regionarkiv, kan egna forskningsuppgifter och kunskapsproduktion ingå i tjänsten.
Vanliga arbetsgivare är statliga myndigheter, kommuner och regioner, men även privata företag och ideella organisationer anställer arkivarier. Efterfrågan på kompetens inom digital informationsförvaltning bedöms som stabil enligt Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer.
Yrket rör sig i gränslandet mellan förvaltning, kulturarv och informationsvetenskap. En stor del av arbetet är i dag digitalt och innefattar att planera och utveckla system för digital dokumenthantering och e-arkiv. Arkivarien ger också råd till organisationen om regelverket kring arkivering och offentlighet.
Utöver det administrativa arbetet ingår ofta att bistå forskare, journalister och allmänhet med att söka fram historiskt material. Vid vissa arbetsplatser, till exempel Riksarkivet eller regionarkiv, kan egna forskningsuppgifter och kunskapsproduktion ingå i tjänsten.
Vanliga arbetsgivare är statliga myndigheter, kommuner och regioner, men även privata företag och ideella organisationer anställer arkivarier. Efterfrågan på kompetens inom digital informationsförvaltning bedöms som stabil enligt Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer.
Lön
Lönen för en arkivarie varierar beroende på erfarenhet, arbetsplats och ansvarsområde. Enligt SCB Lönestatistik 2024 är medianlönen för yrkesgruppen Bibliotekarier och arkivarier 37 000 kronor i månaden.
Lönespridningen inom gruppen är tydlig. Den tiondel som tjänar minst har en lön på 32 600 kronor eller lägre. För den fjärdedel som har lägst lön är siffran 34 700 kronor. Samtidigt tjänar den fjärdedel med högst lön 39 600 kronor eller mer. Den tiondel som har de högsta lönerna har en inkomst på 43 000 kronor eller mer i månaden.
Lönespridningen inom gruppen är tydlig. Den tiondel som tjänar minst har en lön på 32 600 kronor eller lägre. För den fjärdedel som har lägst lön är siffran 34 700 kronor. Samtidigt tjänar den fjärdedel med högst lön 39 600 kronor eller mer. Den tiondel som har de högsta lönerna har en inkomst på 43 000 kronor eller mer i månaden.
Utbildning
Arkivarie kräver vanligtvis akademisk utbildning på högskolenivå. Den vanligaste vägen går via en kandidatexamen (180 hp) eller masterexamen (300 hp) i arkiv- och informationsvetenskap, som erbjuds vid bland annat Uppsala universitet, Mittuniversitetet och Södertörns högskola. Utbildningen kombinerar informationshantering, digitalisering och juridik med praktiska moment inom förvaltning och kulturarv, enligt AF Taxonomi.
För den som redan har en examen inom ett angränsande ämne, till exempel historia eller biblioteks- och informationsvetenskap, finns ettåriga påbyggnadsprogram och fristående kurser i arkivvetenskap vid flera lärosäten.
Yrket som arkivarie saknar skyddad yrkestitel och kräver ingen statlig legitimation eller auktorisation. Däremot ställer många arbetsgivare inom offentlig sektor krav på minst kandidatexamen med relevant inriktning. Svenska Arkivsamfundet erbjuder fortbildning och nätverk för yrkesverksamma, men utfärdar ingen formell auktorisation.
För den som redan har en examen inom ett angränsande ämne, till exempel historia eller biblioteks- och informationsvetenskap, finns ettåriga påbyggnadsprogram och fristående kurser i arkivvetenskap vid flera lärosäten.
Yrket som arkivarie saknar skyddad yrkestitel och kräver ingen statlig legitimation eller auktorisation. Däremot ställer många arbetsgivare inom offentlig sektor krav på minst kandidatexamen med relevant inriktning. Svenska Arkivsamfundet erbjuder fortbildning och nätverk för yrkesverksamma, men utfärdar ingen formell auktorisation.
Arbetsuppgifter
En arkivarie ansvarar för att ordna, förteckna och bevara handlingar inom offentliga och privata organisationer. Arbetet innebär att klassificera och registrera fysiska och digitala dokument enligt gällande arkivregler samt att tillämpa lagar som arkivlagen och offentlighets- och sekretesslagen. Arkivarien upprättar arkivförteckningar och dokumenthanteringsplaner, och ger råd till verksamheter om hur handlingar ska hanteras från skapande till gallring eller bevarande.
En central del av arbetet är att ta emot och leverera arkivmaterial samt att tillhandahålla handlingar till allmänhet, forskare och kollegor. Arkivarien genomför gallringar enligt fastställda gallringsbeslut och säkerställer att informationen är sökbar och tillgänglig över tid.
Inom digital förvaltning arbetar arkivarien med e-arkiv och informationsförvaltningssystem, och deltar ofta i projekt som rör verksamhetsutveckling, digitalisering och informationssäkerhet. Utbildning och stöd till övriga medarbetare i arkiv- och informationsfrågor ingår också i uppdraget.
En central del av arbetet är att ta emot och leverera arkivmaterial samt att tillhandahålla handlingar till allmänhet, forskare och kollegor. Arkivarien genomför gallringar enligt fastställda gallringsbeslut och säkerställer att informationen är sökbar och tillgänglig över tid.
Inom digital förvaltning arbetar arkivarien med e-arkiv och informationsförvaltningssystem, och deltar ofta i projekt som rör verksamhetsutveckling, digitalisering och informationssäkerhet. Utbildning och stöd till övriga medarbetare i arkiv- och informationsfrågor ingår också i uppdraget.
Yrkets historia
Arkivariens roll har funnits sedan de första organiserade staterna och institutionerna behövde bevara viktiga handlingar som lagtexter, ägandebevis och administrativa beslut. Ursprungligen var arkiven främst till för makthavare, som ett verktyg för att säkra makt och kontinuitet. Fokus låg på att förvara och skydda unika fysiska dokument.
Med tiden, och i takt med att läs- och skrivkunnigheten ökade, blev arkiven allt viktigare även för historisk forskning och allmänhetens rätt till insyn. Industrialiseringen och framväxten av en större offentlig förvaltning ökade mängden handlingar dramatiskt. Den digitala revolutionen har inneburit den största förändringen i modern tid. Arkivarien arbetar nu lika mycket med att bevara digital information, e-post och databaser som med pappersdokument, vilket ställer helt nya krav på teknisk kompetens.
Med tiden, och i takt med att läs- och skrivkunnigheten ökade, blev arkiven allt viktigare även för historisk forskning och allmänhetens rätt till insyn. Industrialiseringen och framväxten av en större offentlig förvaltning ökade mängden handlingar dramatiskt. Den digitala revolutionen har inneburit den största förändringen i modern tid. Arkivarien arbetar nu lika mycket med att bevara digital information, e-post och databaser som med pappersdokument, vilket ställer helt nya krav på teknisk kompetens.
Kompetenser i korthet
En arkivarie arbetar med att hantera, ordna och bevara information. Yrket kräver ofta en akademisk examen, vanligen inom informationsvetenskap eller biblioteksvetenskap. Centrala färdigheter är arkivering, informationshantering och informationssökning. God kunskap om källkritik och dataskydd är också grundläggande.
Enligt analys av aktuella platsannonser är samverkan och förmågan att bygga nätverk efterfrågade kompetenser. Arbetet ställer krav på personliga förmågor som informationsordning, kategoriseringsflexibilitet och deduktiv slutledningsförmåga för att kunna strukturera och tillgängliggöra material på ett logiskt sätt. Även handledning av andra kan ingå i arbetsuppgifterna.
Enligt analys av aktuella platsannonser är samverkan och förmågan att bygga nätverk efterfrågade kompetenser. Arbetet ställer krav på personliga förmågor som informationsordning, kategoriseringsflexibilitet och deduktiv slutledningsförmåga för att kunna strukturera och tillgängliggöra material på ett logiskt sätt. Även handledning av andra kan ingå i arbetsuppgifterna.
Yrket i förändring
Den tekniska utvecklingen förändrar arkivariens roll från att förvalta fysiska dokument till att hantera och strukturera stora digitala informationsflöden. Automatisering och AI effektiviserar rutinmässiga uppgifter som sortering, klassificering och metadatahantering av digitalt material. Det gör att arkivarien kan ägna mer tid åt komplexa och värderande arbetsuppgifter.
Fokus förskjuts mot strategiskt arbete med informationssäkerhet, gallringsutredningar och att göra arkiven tillgängliga och sökbara för användare. Mänskligt omdöme blir avgörande för att värdera informationens kontext, historiska betydelse och juridiska krav. Kompetens inom informationsvetenskap, systemförvaltning och digital långtidsbevaring blir allt viktigare. Rollen innefattar mer av en rådgivande och pedagogisk funktion, där samverkan och kommunikation med olika verksamheter är centralt.
Fokus förskjuts mot strategiskt arbete med informationssäkerhet, gallringsutredningar och att göra arkiven tillgängliga och sökbara för användare. Mänskligt omdöme blir avgörande för att värdera informationens kontext, historiska betydelse och juridiska krav. Kompetens inom informationsvetenskap, systemförvaltning och digital långtidsbevaring blir allt viktigare. Rollen innefattar mer av en rådgivande och pedagogisk funktion, där samverkan och kommunikation med olika verksamheter är centralt.
Kompetenser
Kunskap
- körkort
- litteratur
- källkritik
- handledning
- marknadsföring
- dataskydd
Färdigheter
- informationsvetenskap
- biblioteksvetenskap
- bibliotek
- barn
- samverkan
- informationskunnighet
- informationssökning
- arkivering
- nätverk
- inköp
- informationshantering
- akademisk examen
- högskoleutbildning
- arkivvetenskap
- folkbibliotek
- undervisning
- insatser
- programverksamhet
- resor
- forskning
- gallring
- lärmiljö
- rör
- styrdokument
- vision
- skolledning
- ungdomar
- utvecklingsarbete
- informationsförvaltning
- jämställdhet
- språkutveckling
- barnlitteratur
- biblioteksarbete
- böcker
- distansarbete
- förskola
- mediehantering
- referenshantering
- vägledning
- arkivarbete
- arkivfrågor
- gallringsutredningar
- informationssäkerhet
- näringsliv
- tillgänglighet
- ungdomslitteratur
- dokumenthantering
- it-kunskaper
- kvällstjänstgöring
- ledning
- personuppgifter
- regelverk
- rekryteringssystem
- sjukvård
Förmågor
- deduktiv slutledningsförmåga
- informationsordning
- kategoriseringsflexibilitet
- minnesförmåga
- problemkänslighet
- selektiv uppmärksamhet
- skriftlig förståelse
Arbetskontext
Baserat på analys av aktuella platsannonser.
Heltidstjänster75 %
Kräver erfarenhet66 %
Kräver körkort19 %
Vanligaste anställningsformVanlig anställning (98 %)
Framtidsutsikter
Efterfrågan väntas öka de närmaste fem åren.
Balans mellan utbud och efterfrågan.
Källa: Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer (omgång 2025-2)
Intresseprofil
Hollandkod: CIS (Ordningsam, Analytisk, Omsorgsfull)
Intresseprofil skattad utifrån yrkets innehåll.
Fackförbund
Fackförbund som ofta organiserar yrket:
- DIK (SACO)
- Vision (TCO)
- Fackförbundet ST (TCO)
Valet av förbund beror på din arbetsgivare och bakgrund. Kontrollera villkoren hos förbundet innan du går med.
Arbetsuppgifter i detalj
Kärnuppgifter
- analysera biblioteksanvändares sökningar
- analysera informationssystem
- anordna lån mellan bibliotek
- ansvara för digitala bibliotek
- ansvara för hjälpmedel för informationsåtkomst
- bedöma informationsbehov
- bedöma projektplaner
- bedömning av datakvalitet
- bedriva akademisk forskning
- copyrightlagstiftning
- efterlevnad av informationspolitik
- företagens hållbarhet
Kompletterande uppgifter
- litteratur
- analysera stordata
- ansöka om biblioteksfinansiering
- ansvara för digitala arkiv
- ansvara för personalfrågor
- ansvara för uppgiftsschema
- använda databaser
- använda programvara till bevarande av data
- assistera vid planering av bibliotekslokaler
- bidra till organisering av skolevenemang
Generella arbetsaktiviteter
- bearbeta information
- betjäna och hjälpa andra
- dokumentera och registrera information
- interagera med datorer
- tolka information för andra
- uppdatera och använda kunskap
Baserat på ESCO och analys av platsannonser.
Utbildning
Utbildningsnivå: Högskola eller universitet (avancerad nivå)
Vanliga frågor
- Vad gör en Arkivarie?
- En arkivarie utreder, ordnar, vårdar och förtecknar arkivbestånd. Arbetet omfattar att ge råd och service till arkivets användare. Arkivarier planerar digitala informationssystem och bedömer vilka handlingar som ska bevaras för framtida forskning, inklusive skriftliga dokument, kartor och ritningar.
- Hur mycket tjänar en Arkivarie?
- Inom yrkesgruppen "Bibliotekarier och arkivarier" är medianlönen 37 000 kronor per månad. Tio procent tjänar mindre än 32 600 kronor och tio procent tjänar mer än 43 000 kronor.