Hälsoekonom
Ekonomer finns i alla branscher på arbetsmarknaden, såväl privata näringslivet, offentlig sektor och ideella organisationer och intresseorganisationer är i behov av ekonomer. Hälsoekonom är ett yrke inom område "ekonomiyrken i kombination med andra kunskapsområden". Hälsoekonomer är specialister på tillämpningar av ekonomiska teorier och metoder på hälso- och sjukvård. Du analyserar och beräknar de ekonomiska effekterna av olika insatser inom hälso- och sjukvården och vad sjukdomar och olycksfall kostar samhället..
Medianlön
52 000 kr
median i yrkesgruppen (SCB, 2024)
Lönespridning
39 800 kr till 78 200 kr
10:e till 90:e percentilen
SCB redovisar lön per yrkesgrupp (SSYK), inte per enskild jobbtitel. Siffrorna avser gruppen Nationalekonomer och makroanalytiker m.fl. (SSYK 2415) som Hälsoekonom tillhör.
Om yrket
En hälsoekonom arbetar med att tillämpa ekonomiska teorier och metoder på hälso- och sjukvårdssektorn. Yrket innebär att analysera och beräkna de ekonomiska effekterna av olika medicinska insatser, behandlingar och hälsopolitiska beslut. Hälsoekonomen utreder vad specifika sjukdomar och olycksfall kostar samhället samt utvärderar kostnadseffektiviteten för nya läkemedel och medicintekniska produkter.
Arbetsuppgifterna omfattar ofta att göra hälsoekonomiska utvärderingar, där kostnader vägs mot de hälsovinster som uppnås. Dessa analyser fungerar som beslutsunderlag för prioriteringar inom vården samt vid subventionering av läkemedel.
Yrkesrollen kräver kunskaper i både nationalekonomi och hälso- och sjukvårdsfrågor. Hälsoekonomer är verksamma inom offentlig sektor, till exempel på myndigheter, regioner och sjukhus, samt inom den privata sektorn, främst inom läkemedelsindustrin och konsultbranschen. Utbildningsvägen går vanligtvis via universitetsstudier i ekonomi med specialisering eller masterutbildning inom hälsoekonomi.
Arbetsuppgifterna omfattar ofta att göra hälsoekonomiska utvärderingar, där kostnader vägs mot de hälsovinster som uppnås. Dessa analyser fungerar som beslutsunderlag för prioriteringar inom vården samt vid subventionering av läkemedel.
Yrkesrollen kräver kunskaper i både nationalekonomi och hälso- och sjukvårdsfrågor. Hälsoekonomer är verksamma inom offentlig sektor, till exempel på myndigheter, regioner och sjukhus, samt inom den privata sektorn, främst inom läkemedelsindustrin och konsultbranschen. Utbildningsvägen går vanligtvis via universitetsstudier i ekonomi med specialisering eller masterutbildning inom hälsoekonomi.
Lön
Inom yrkesgruppen nationalekonomer och makroanalytiker med flera, som hälsoekonom tillhör, är medianlönen 52 000 kronor i månaden enligt SCB lönestrukturstatistik 2024. Lönenivåerna varierar inom yrkesgruppen och den tiondel som tjänar minst, motsvarande den 10:e percentilen, har en lön på 39 800 kronor. Vid den 25:e percentilen är lönen 45 000 kronor i månaden. För den fjärdedel som har högst lön, vid den 75:e percentilen, är lönen 63 300 kronor. Den tiondel som har högst lön inom yrkesgruppen, motsvarande den 90:e percentilen, har en månadslön på 78 200 kronor.
Utbildning
Vägen till att arbeta som hälsoekonom går via högskola eller universitet, och yrket kräver ofta utbildning på avancerad nivå. En vanlig grund är en kandidatexamen eller en civilekonomexamen om 240 högskolepoäng, vilket är en reglerad yrkesexamen enligt högskoleförordningen. Lämpliga huvudområden är nationalekonomi, företagsekonomi eller statsvetenskap. Även civilingenjörer med inriktning mot industriell ekonomi kan arbeta inom fältet.
För att få den specifika kompetensen krävs vanligtvis studier i hälsoekonomi, vilket ofta sker genom fristående kurser eller som en del av ett masterprogram i folkhälsovetenskap eller ekonomi. Utbildningen kombinerar ekonomisk teori och statistiska metoder med kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation. Det är vanligt att hälsoekonomer har en tvärvetenskaplig bakgrund där ekonomiska studier kompletteras med kurser inom medicin, vårdvetenskap eller farmaci. På gymnasial nivå är Ekonomiprogrammet en lämplig grund för vidare studier vid högskola eller universitet.
För att få den specifika kompetensen krävs vanligtvis studier i hälsoekonomi, vilket ofta sker genom fristående kurser eller som en del av ett masterprogram i folkhälsovetenskap eller ekonomi. Utbildningen kombinerar ekonomisk teori och statistiska metoder med kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation. Det är vanligt att hälsoekonomer har en tvärvetenskaplig bakgrund där ekonomiska studier kompletteras med kurser inom medicin, vårdvetenskap eller farmaci. På gymnasial nivå är Ekonomiprogrammet en lämplig grund för vidare studier vid högskola eller universitet.
Arbetsuppgifter
En hälsoekonom arbetar med att analysera och utvärdera ekonomiska aspekter inom hälso- och sjukvården samt läkemedelsindustrin. Arbetet innebär att genomföra hälsoekonomiska utvärderingar, kostnadseffektivitetsanalyser och budgetkonsekvensanalyser för olika medicinska interventioner, läkemedel och medicintekniska produkter. Hälsoekonomen sammanställer och analyserar data om hälsoeffekter och kostnader för att skapa beslutsunderlag till myndigheter, regioner och privata företag. I arbetsuppgifterna ingår att utveckla och tillämpa matematiska simuleringsmodeller samt att tolka kliniska studier ur ett ekonomiskt perspektiv. Yrkesutövaren författar vetenskapliga rapporter, ansökningar om subventionering samt presentationer till olika intressenter. Samarbete sker ofta med medicinska experter, statistiker och beslutsfattare för att säkerställa att resurser inom vården används på ett effektivt sätt. Arbetet kräver god förståelse för både hälso- och sjukvårdssystemets struktur och ekonomiska teorier.
Yrkets historia
Hälsoekonomin växte fram som ett eget specialområde inom nationalekonomin under den senare hälften av nittonhundratalet, i takt med att sjukvårdskostnaderna ökade och resurserna behövde prioriteras mer effektivt. Tidigare fokuserade ekonomisk analys främst på traditionella marknader, men insikten om att vårdsektorn har unika egenskaper, som osäkerhet kring sjukdom och asymmetrisk information mellan läkare och patient, skapade ett behov av specialistkunskap. Yrkesrollen har utvecklats från att huvudsakligen handla om enkla kostnadsberäkningar till att omfatta avancerade analyser av medicinska teknologier och folkhälsoinsatser. I dag använder hälsoekonomer moderna programmeringsspråk som Python för att hantera stora datamängder, simulera sjukdomsförlopp och göra statistiska beräkningar. Yrket har blivit en central del av beslutsunderlaget inom både offentlig sektor och läkemedelsindustrin.
Kompetenser i korthet
En hälsoekonom arbetar med hälsoekonomi och folkhälsa genom att kombinera kunskaper i ekonomi, statistik och dataanalys. Enligt analys av aktuella platsannonser bygger yrket på färdigheter inom nationalekonomi, ekonometri och forskning för att göra prognoser. Arbetet kräver god förmåga till matematiskt resonemang samt deduktiv och induktiv slutledningsförmåga för att lösa komplexa problem. Hälsoekonomer använder programmering och datavetenskap i sitt arbete, där Python är den mest efterfrågade tekniken. Kunskaper i makroekonomi, miljöekonomi och utvecklingsekonomi är också värdefulla. Många tjänster kräver en masterexamen och erfarenhet av projektledning eller handledning. Tjänsterna kan innebära distansarbete eller arbete som kräver säkerhetsprövning hos myndigheter.
Yrket i förändring
Den tekniska utvecklingen förändrar hälsoekonomens vardag genom att effektivisera hanteringen av stora datamängder. Rutinartade uppgifter inom datainsamling och grundläggande statistiska beräkningar automatiseras i allt högre grad. Genom programmering i Python och användning av statistiska program som Stata kan komplexa analyser av hälsodata och ekonometriska modeller köras snabbare och med högre precision. Detta skiftar hälsoekonomens fokus från manuell databearbetning till mer avancerad forskning och kvalificerade prognoser. När tekniken tar över de repetitiva momenten blir det mänskliga omdömet och den djupa förståelsen för nationalekonomi och hälso- och sjukvårdssystem ännu viktigare. Hälsoekonomens förmåga att tolka komplexa resultat, göra etiska överväganden och kommunicera vetenskapliga underlag till beslutsfattare är avgörande uppgifter som inte kan ersättas av maskiner.
Kompetenser
Kunskap
- statistik
- ekonomi
- miljöekonomi
- folkhälsa
- handledning
- projektledning
- dataanalys
- makroekonomi
- matematik
- datavetenskap
- redovisning
- utvecklingsekonomi
- arbetsmarknad
- läkemedel
- logistik
- migration
- mikroekonomi
- offentliga finanser
- portugisiska
- samhällsvetenskap
- affärssystem
- bioekonomi
- byggbranschen
- byggprodukter
- databas
- ekosystem
- el
- entreprenörskap
- hematologi
- immunologi
- juridik
- katalanska
- konst
- kulturgeografi
- maskinteknik
- matlab
- medicintekniska produkter
- miljöpolitik
- neurovetenskap
- offentlig förvaltning
- offentlig politik
- onkologi
- politik
- produktkunskap
- psykiatri
- psykologi
- spanska
- statsvetenskap
- varumärken
Färdigheter
- nationalekonomi
- forskning
- ekonometri
- hälsoekonomi
- prognoser
- stata
- distansarbete
- hälsa
- masterexamen
- programmering
- säkerhetsprövning
- myndigheter
- samverkan
- forskningsprojekt
- samhällsfrågor
- svenskt medborgarskap
- vision
- akademisk examen
- analysprogram
- excel
- folkhälsoarbete
- hälsoekonomiska analyser
- kostnadseffektivitetsanalyser
- lönesättning
- modellering
- undervisning
- urvalsfrågor
- analysarbete
- arbetsmarknadsekonomi
- beslutsunderlag
- dokumentation
- hälsoområdet
- högskoleexamen
- internationell ekonomi
- konsekvensanalyser
- material
- office
- regeringsuppdrag
- rör
- utvecklingsarbete
- administration
- ai
- behandling
- datainsamling
- doktorsexamen
- ekonomisk analys
- enhetsadministration
- forskningsmiljö
- magisterexamen
- masterutbildning
- medarbetarskap
- näringsliv
- rekryteringssystem
- administrativa uppgifter
- beteendeekonomi
- branschorganisation
- eviews
- forskarutbildning
- forskningsinstitut
- hållbar vattenanvändning
- hälsovård
- kandidatexamen
- konsekvensutredning
- kontaktuppgifter
- kontroll
- lager
- multikriterieanalys
- naturresurser
- personalsammansättning
- planeringsansvar
- prognosarbete
- programmeringsspråk
- resor
- sjukvård
- styrmedel
- styrmedelsanalyser
- universitetsutbildning
- vatten
- vattenförvaltning
- vattenverksamhet
- access
- analysmetoder
- anpassning
- beräkningar
- bevakning
- bokslut
- datamaterial
- design
- doktorandprogram
- ekonomisk historia
- farmaci
- folkhälsoområdet
- föreskrifter
- forskningserfarenhet
- forskningsverktyg
- individdata
- insatser
- internationella frågor
- internationella organisationer
- its
- kandidatprogram
- klimatpolitik
- kvalitetssäkring
- ledarskap
- ledning
- machine learning
- miljövetenskap
- organisering
- performance
- rapportering
- rapportskrivning
- regler
- replikering
- research
- resursanvändning
- sas
- smart
- språkkunskaper
- stabsfunktion
- styrning
- teknisk dokumentation
- tidsserieanalys
- utfallshantering
- utredningsarbete
- utvärderingar
- vägledning
- adaptation
- administrativt stöd
- agentbaserade
- äldreomsorg
- ämnesområden
- anläggningsbranschen
- annonseringshjälp
- anslagsansökningar
- arbetsmaskiner
- arkivering
- arkiveringsarbete
- årsbokslut
- årsredovisning
- b2c
- bank
- barn
- behandlingsmetoder
- behovsanalys
- bemanningsföretag
- beredskap
- beredskapsfrågor
- beslutsprocesser
- beteendeanalys
- bilar
- biodiversitet
- bokningar
- bokslutsarbete
- bostadsfinansiering
- budget
- budgetarbete
- budgetsamordning
- butik
- certifieringar
- civilingenjörsprogrammen
- dart
- databaser
- databearbetning
- dataregistrering
- datorvana
- djur
- dokumentationsarbete
- dokumenthantering
- effektutvärdering
- ekonomiavdelning
- ekonomifrågor
- ekonomiska analyser
- ekonomisk styrning
- ekonomiskt ansvar
- ekonomisk uppföljning
- ekosystemtjänster
- erc
- expertmyndighet
- expertstöd
- facilitering
- familjepolitik
- finansiell rapportering
- förändringsledning
- förbättringsarbete
- förbättringsområden
- forskningsartiklar
- forskningsdokumentation
- forskningskommunikation
- forskningsmedel
- forskningsområden
- friskvård
- funktionsnedsättning
- fysisk planering
- globalisering
- grundutbildning
- gruppaktiviteter
- hållbarhet
- hållbarhetsarbete
- hållbarhetsfrågor
- handel
- handläggning
- högskoleutbildning
- ifs
- implementering
- industri
- informationsinsamling
- ingenjörsutbildning
- insamling
- intervention
- it-system
- jordbruksekonomi
- julia
- kalkyler
- kemikaliefrågor
- kemikalielagstiftning
- kemikalieområdet
- kemikalier
- klimatberäkningar
- kliniska studier
- kommunal verksamhet
- kommunikationsarbete
- kompetensområden
- konstruktion
- kontrollsystem
- kostnadsberäkningar
- kostnadseffektivitet
- kostnadsredovisning
- kostnadsuppföljning
- krisberedskap
- kunskapsstöd
- kunskapsstyrning
- kvartalsbokslut
- laboratorium
- lagerredovisning
- landsbygdsutveckling
- latex
- leverantörsfakturor
- linjär algebra
- litteraturstudier
- livsvetenskaper
- lönsamhet
- magisterutbildning
- makroanalys
- markanvändning
- marketing
- marknadsdata
- marknadskontroll
- markområden
- massage
- masterdata
- masterprogram
- mental hälsa
- metodutveckling
- modelleringsteknik
- monitor
- motorer
- motorsport
- myndighetsutövning
- naturresursekonomi
- naturresursförvaltning
- naturskydd
- naturvetenskap
- nätverk
- neurala nätverk
- normering
- observationsdata
- omsorg
- omvärldsbevakning
- penningpolitik
- personlighetstest
- personutredningar
- policyanalys
- policyfrågor
- politiskt styrd verksamhet
- powerpoint
- pr
- present
- prissättning
- privatliv
- processutveckling
- produktkostnader
- produktmodellering
- produktrealisering
- produktutveckling
- prognosmetoder
- programming languages
- programvara
- progress
- rådgivning
- registerkontroll
- registrering
- rekryteringsföretag
- rekryteringshjälp
- religion
- researrangemang
- resebokningar
- reservdelar
- revision
- säkerhetsutrustning
- sakfrågor
- samhällsanalys
- samhällsomvandling
- samhällsutveckling
- samordning
- samordningsarbete
- sannolikhetsteori
- schemaläggning
- sekretessfrågor
- semesteravtal
- skattesystem
- skogsforskning
- smörjmedel
- sociala frågor
- sociala medier
- socialtjänst
- sortiment
- sql-databaser
- stabsarbete
- statistikframställning
- statistikprogram
- statistisk analys
- styrmodell
- tandvård
- tekniska frågor
- tidskrifter
- tillverkningsindustri
- transport
- tullfrågor
- ungdomar
- universitetsexamen
- universitetsområdet
- uppföljningsarbete
- utbildningsekonomi
- utbildningskvalifikationer
- utredningsmetodik
- utvecklingsprojekt
- vattenområden
- verksamhetsstatistik
- vr
- word
Förmågor
- deduktiv slutledningsförmåga
- induktiv slutledningsförmåga
- matematiskt resonemang
- problemkänslighet
- skriftlig förståelse
- skriftlig uttrycksförmåga
- snabb informationsbearbetning
Hot Technologies
- python
- sql
- gcp
- git
Arbetskontext
Baserat på analys av aktuella platsannonser.
Heltidstjänster88 %
Kräver erfarenhet88 %
Kräver körkort0 %
Vanligaste anställningsformVanlig anställning (93 %)
Intresseprofil
Hollandkod: ICS (Analytisk, Ordningsam, Omsorgsfull)
Intresseprofil skattad utifrån yrkets innehåll.
Fackförbund
Fackförbund som ofta organiserar yrket:
- Akavia (SACO)
- Naturvetarna (SACO)
- Vision (TCO)
Valet av förbund beror på din arbetsgivare och bakgrund. Kontrollera villkoren hos förbundet innan du går med.
Utbildning
Utbildningsnivå: Högskola eller universitet (avancerad nivå)
Vanliga frågor
- Vad gör en Hälsoekonom?
- Hälsoekonomer är specialister på att tillämpa ekonomiska teorier och metoder på hälso- och sjukvård. Yrkesrollen innebär att analysera och beräkna de ekonomiska effekterna av olika insatser inom hälso- och sjukvården samt kostnaderna för sjukdomar och olycksfall i samhället.
- Hur mycket tjänar en Hälsoekonom?
- Hälsoekonomer tillhör SSYK-yrkesgruppen Nationalekonomer och makroanalytiker m.fl., där medianlönen är 52 000 kronor enligt SCB 2024. De tio procent som tjänar minst i denna yrkesgrupp har en lön på 39 800 kronor, medan de tio procent som tjänar mest har 78 200 kronor.
- Vilken utbildning krävs för att bli Hälsoekonom?
- Många hälsoekonomer har en högre utbildning inom ekonomi, exempelvis som civilekonomer, civilingenjörer eller statsvetare. Denna utbildning kombineras ofta med utbildning inom hälso- och sjukvård. Grundläggande gymnasieutbildning finns på bland annat Ekonomiprogrammet.
- Hur stor är efterfrågan på Hälsoekonom?
- Det finns sex aktiva annonser enligt platsannonser.se. På fem års sikt visar prognosen från Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer att det är stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Flest jobbmöjligheter finns i de större städerna och regionerna.