Hästskötare
Lön
SCB redovisar lön för yrkesgruppen uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur, som hästskötare tillhör. Enligt SCB lönestatistik 2024 är medianlönen för denna yrkesgrupp 28 000 kronor i månaden.
Löneskillnaderna inom gruppen visar att den tiondel som tjänar minst, den tionde percentilen, har en lön på 22 900 kronor. Vid den 25:e percentilen är lönen 24 900 kronor. För de med högre löner ligger den 75:e percentilen på 32 000 kronor, medan den tiondel som tjänar mest, den 90:e percentilen, har en lön på 34 500 kronor i månaden. Underlaget innehåller inga uppgifter om regionala skillnader för yrkesgruppen.
Löneskillnaderna inom gruppen visar att den tiondel som tjänar minst, den tionde percentilen, har en lön på 22 900 kronor. Vid den 25:e percentilen är lönen 24 900 kronor. För de med högre löner ligger den 75:e percentilen på 32 000 kronor, medan den tiondel som tjänar mest, den 90:e percentilen, har en lön på 34 500 kronor i månaden. Underlaget innehåller inga uppgifter om regionala skillnader för yrkesgruppen.
Om yrket
En hästskötare arbetar med den dagliga skötseln och omvårdnaden av hästar i verksamheter som ridskolor, travstall, stuterier eller hos tävlingsryttare. Arbetsuppgifterna handlar till stor del om att utfodra djuren, mocka boxar, rykta samt visitera hästarna för att kontrollera deras hälsotillstånd. I arbetet ingår även att motionera hästarna samt att vårda utrustning som sadlar, träns och selar.
Yrket är fysiskt krävande och innebär tunga lyft vid hantering av foder och strö. Vid tävlingsstall ingår ofta resor och förberedelser inför transporter. Hästskötaren samarbetar regelbundet med yrkesgrupper som hovslagare, veterinärer, tränare och stallchefer.
Utbildning till yrket finns främst inom naturbruksprogrammet på gymnasienivå med inriktning på hästhållning. Det finns även vuxenutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Svenska Ridsportförbundet erbjuder möjlighet att avlägga yrkesprov för att bli diplomerad hästskötare. Enligt Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer möter utbildade hästskötare en arbetsmarknad i balans, där efterfrågan på yrkeskompetens varierar beroende på geografisk region och verksamhetsinriktning.
Yrket är fysiskt krävande och innebär tunga lyft vid hantering av foder och strö. Vid tävlingsstall ingår ofta resor och förberedelser inför transporter. Hästskötaren samarbetar regelbundet med yrkesgrupper som hovslagare, veterinärer, tränare och stallchefer.
Utbildning till yrket finns främst inom naturbruksprogrammet på gymnasienivå med inriktning på hästhållning. Det finns även vuxenutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Svenska Ridsportförbundet erbjuder möjlighet att avlägga yrkesprov för att bli diplomerad hästskötare. Enligt Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer möter utbildade hästskötare en arbetsmarknad i balans, där efterfrågan på yrkeskompetens varierar beroende på geografisk region och verksamhetsinriktning.
Utbildning
Vägen till arbete som hästskötare går i första hand genom gymnasieskolans naturbruksprogram med inriktning på hästhållning. Denna treåriga gymnasieutbildning ger grundläggande kunskaper om hästar, skötsel, foder och anläggningar. Inom utbildningen finns ofta möjlighet att avlägga yrkesprov för att bli diplomerad hästskötare, vilket är en etablerad kvalitetssäkring i branschen enligt AF Taxonomi.
För vuxna som vill utbilda sig till yrket finns motsvarande kurser inom kommunal vuxenutbildning samt specialiserade utbildningar på yrkeshögskolor och folkhögskolor. Dessa eftergymnasiala utbildningar varierar i längd, men omfattar ofta ett till två år och kombinerar teoretiska studier med praktiskt lärande på arbetsplatser. Det är även möjligt att lära sig yrket genom praktiskt arbete direkt på ett stall eller en ridskola, men formell utbildning eller diplomering underlättar etableringen på arbetsmarknaden.
För vuxna som vill utbilda sig till yrket finns motsvarande kurser inom kommunal vuxenutbildning samt specialiserade utbildningar på yrkeshögskolor och folkhögskolor. Dessa eftergymnasiala utbildningar varierar i längd, men omfattar ofta ett till två år och kombinerar teoretiska studier med praktiskt lärande på arbetsplatser. Det är även möjligt att lära sig yrket genom praktiskt arbete direkt på ett stall eller en ridskola, men formell utbildning eller diplomering underlättar etableringen på arbetsmarknaden.
Arbetsuppgifter
En hästskötare arbetar med den dagliga skötseln och omsorgen av hästar i verksamheter som ridskolor, travstall, galoppstall eller privata anläggningar. I de dagliga arbetsuppgifterna ingår att utfodra hästarna, mocka boxar och hålla rent i stallet samt i dess närmiljö. Hästskötaren visiterar djuren regelbundet för att kontrollera deras hälsotillstånd, upptäcka eventuella skador och ge grundläggande sårvård eller medicicinering vid behov. I arbetet ingår också att göra i ordning hästarna inför ridning, körning eller träning genom att borsta, sadla, sela och sköta om utrustningen. Beroende på arbetsplats kan hästskötaren även leda hästar till och från hagarna samt assistera vid veterinärbesök och hovslagning. Arbetet är fysiskt och sker till stor del utomhus under årets alla årstider.
Kompetenser i korthet
Yrket som hästskötare bygger på djupgående kunskaper om djurvälfärd, djurhälsa och djurhållning. Enligt analys av aktuella platsannonser är praktiska färdigheter inom skötsel, avel och utfodring centrala för den dagliga verksamheten. Arbetet kräver god kroppskoordination, manuell skicklighet och statisk styrka för att hantera de fysiska uppgifterna i stallet. Hästskötare behöver också ha god problemkänslighet och förmåga till uppmärksamhetsdelning för att säkerställa djurens trygghet. Kunskaper om biosäkerhet är viktiga för att förhindra smittspridning. För transporter och rörlighet i arbetet är körkort ofta ett krav. Yrkesrollen kombinerar praktisk djurskötsel med ett starkt fokus på djurens välbefinnande.
Yrket i förändring
Den tekniska utvecklingen inom lantbruk och djurhållning förändrar gradvis hästskötarens vardag. Automatiska system för utfodring, mekaniserad mockning och digital övervakning av djurhälsa tar över flera av de tunga och repetitiva rutinerna i stallet. Även inom växtodling och foderproduktion underlättar modern teknik arbetet.
Denna automatisering flyttar hästskötarens fokus från rent fysiskt arbete till mer kvalificerad tillsyn och planering. Det mänskliga omdömet blir allt viktigare för att tolka data från digitala övervakningssystem och för att göra korrekta bedömningar av hästarnas välmående och beteende. Det personliga ansvaret för djurskötsel, praktisk djurhållning och den direkta kontakten med djuren kan inte ersättas av maskiner. God handlag, empati och djuröga förblir därmed helt avgörande kompetenser i yrkesrollen, grundat på yrkets kompetensprofil.
Denna automatisering flyttar hästskötarens fokus från rent fysiskt arbete till mer kvalificerad tillsyn och planering. Det mänskliga omdömet blir allt viktigare för att tolka data från digitala övervakningssystem och för att göra korrekta bedömningar av hästarnas välmående och beteende. Det personliga ansvaret för djurskötsel, praktisk djurhållning och den direkta kontakten med djuren kan inte ersättas av maskiner. God handlag, empati och djuröga förblir därmed helt avgörande kompetenser i yrkesrollen, grundat på yrkets kompetensprofil.
Yrkets historia
Yrket hästskötare har djupa historiska rötter som sträcker sig tillbaka till den tid då hästen var oumbärlig inom jordbruk, skogsbruk och transport. I det äldre bondesamhället och inom militären var skötseln av hästar en central del av det dagliga arbetet, och kunskapen gick ofta i arv genom praktiskt arbete. I takt med mekaniseringen under nittonhundratalet minskade hästens roll som dragdjur i arbete och produktion. Samtidigt växte hästsporten, ridskolorna och trav- och galoppnäringen fram. Detta förändrade hästskötarens roll från att handla om ren arbetshjälp till att bli ett specialiserat yrke inom sport, fritid och djurvälfärd. Idag arbetar hästskötare i moderna anläggningar där fokus ligger på hästarnas hälsa, träning och dagliga omsorg, vilket kräver bred kunskap om etologi och fysiologi.