Industrielektriker
En industrielektriker installerar, underhåller och reparerar elektriska system och komponenter inom industrin. Arbetet innebär felsökning, montering av utrustning samt förebyggande underhåll för att säkra driftsäkerhet och effektivitet i produktionsanläggningar.
SCB redovisar lön per yrkesgrupp (SSYK), inte per enskild jobbtitel. Siffrorna avser gruppen Industrielektriker (SSYK 7412) som Industrielektriker tillhör.
Om yrket
Arbetet kräver teknisk kompetens inom både el, elektronik och automation. Industrielektrikern läser och tolkar tekniska ritningar och scheman, programmerar styrsystem (PLC) och arbetar med såväl hög- som lågspänningsanläggningar. Problemlösning är en viktig del av vardagen, ofta i miljöer där säkerhet och driftsäkerhet är avgörande.
En industrielektriker kan vara anställd direkt av ett tillverkande företag för att sköta den interna driften eller arbeta på ett installations- eller serviceföretag som utför uppdrag hos olika industrikunder. Utbildning finns främst på gymnasieskolans el- och energiprogram med inriktning automation, samt inom yrkeshögskolan.
Lön
Lönespridningen inom yrkesgruppen är betydande. Den tiondel som tjänar minst har en lön på 30 200 kronor eller lägre, medan den fjärdedel som har lägst lön ligger på 34 800 kronor. I den övre delen av löneskalan har den fjärdedel som tjänar mest en lön från 44 200 kronor och uppåt. För de tio procenten med högst lön är den 49 300 kronor eller mer. Löneskillnader kan förekomma beroende på geografisk placering och industrins inriktning.
Utbildning
Efter gymnasiet följer en period som lärling på ett industriföretag, vanligtvis i cirka ett år eller 1 600 timmar. Lärlingstiden är nödvändig för att få praktisk erfarenhet och för att kunna erhålla ett ECY-certifikat (Elbranschens centrala yrkesnämnd). Detta certifikat är ett bevis på att personen uppfyller branschens krav på yrkeskunskap.
För vuxna finns motsvarande utbildningar inom kommunal vuxenutbildning (komvux) eller som yrkeshögskoleutbildning (YH). Dessa utbildningar kombinerar teori med praktik och leder också till den lärlingstid som krävs för certifiering. För att få arbeta självständigt som elektriker krävs auktorisation från Elsäkerhetsverket, vilket man kan ansöka om efter avslutad utbildning och lärlingstid.
Arbetsuppgifter
I yrket ingår även att läsa och tolka elscheman och tekniska ritningar samt att dokumentera utfört arbete. Installation av ny utrustning och modernisering av befintliga elsystem är också vanligt förekommande. Arbetet kräver kunskap om programmerbara styrsystem (PLC) och kan innebära kalibrering av instrument och givare. Säkerheten är central, och elektrikern följer gällande lagar och föreskrifter för att garantera en trygg arbetsmiljö. Arbetet sker ofta i nära samarbete med drifttekniker, mekaniker och processingenjörer.
Yrkets historia
Rollen har sedan dess genomgått en stor teknisk utveckling. Från att ha hanterat relativt enkla elinstallationer har yrket utvecklats till att omfatta komplexa styrsystem och automation. Införandet av programmerbara styrsystem (PLC), robotik och digitaliserade produktionslinjer har gjort att dagens industrielektriker behöver en bred kompetens som kombinerar traditionell elkunskap med kunskaper inom IT, nätverksteknik och avancerad felsökning i automatiserade system.
Kompetenser i korthet
Arbetsuppgifterna omfattar förebyggande underhåll, dokumentation och att säkerställa säkerheten i anläggningar. En gymnasieutbildning är ofta ett grundkrav. Personliga förmågor som problemkänslighet, manuell skicklighet och färgseende är viktiga för att kunna utföra arbetet korrekt och säkert. Körkort är ofta ett krav för tjänsten.
Yrket i förändring
Detta skiftar elektrikerns fokus från reaktiv reparation till proaktivt underhåll och systemoptimering. Arbetsuppgifter som kräver praktiskt omdöme, helhetsförståelse för komplexa anläggningar och avancerad felsökning blir viktigare. Förmågan att installera, konfigurera och underhålla nya, automatiserade system är central. Ansvaret för säkerhet och att fatta kritiska beslut vid oväntade driftstopp förblir en mänsklig kärnkompetens. Grundat på yrkets kompetensprofil utvecklas rollen mot att vara en specialist på avancerad industriell automation.
Kompetenser
Kunskap
- el
- styrsystem
- reglerteknik
- elscheman
- mekanik
- körkort
Färdigheter
- felsökning
- automation
- installation
- reparationer
- förebyggande underhåll
- elinstallationer
- elektriska system
- produktionsutrustning
- anläggning
- elsystem
- underhållssystem
- styrteknik
- underhållsarbete
- schemaläsning
- nyinstallationer
Visa fler (22)
- lyftutrustning
- elutbildning
- gymnasieutbildning
- produktionsanläggningar
- elteknik
- driftsättning
- travers
- dokumentation
- problemlösning
- programmering
- förbättringsarbete
- beredskap
- hållbarhet
- tillverkning
- tidplaner
- montering
- föreskrifter
- regelverk
- infrastruktur
- datorvana
- bakgrundskontroll
- administrativa uppgifter
Förmågor
- deduktiv slutledningsförmåga
- fingerfärdighet
- färgseende
- manuell skicklighet
- problemkänslighet
- selektiv uppmärksamhet
- skriftlig förståelse
Tekniker och verktyg
- plc
- office
Arbetskontext
Baserat på analys av aktuella platsannonser.
Framtidsutsikter
Efterfrågan väntas öka de närmaste fem åren.
Brist på arbetskraft. Arbetsgivare har svårt att hitta personal.
Källa: Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer (omgång 2026-1)
Intresseprofil
Hollandkod: RIC (Praktisk, Analytisk, Ordningsam)
Intresseprofil skattad utifrån yrkets innehåll.
Fackförbund
Fackförbund som ofta organiserar yrket:
- Elektrikerna (LO)
- IF Metall (LO)
Valet av förbund beror på din arbetsgivare och bakgrund. Kontrollera villkoren hos förbundet innan du går med.
Arbetsuppgifter i detalj
Kärnuppgifter
- använda mätinstrument
- använda precisionsverktyg
- använda säkerhetsutrustning vid byggnadsarbete
- arbeta ergonomiskt
- följa hälso- och säkerhetsförfaranden för byggverksamhet
- göra felsökning
- hantera kommunikation mellan arbetslag på olika skift
- informera om gruvutrustning
- installera elektrisk gruvutrustning
- installera elektrisk och elektronisk utrustning
- installera strömbrytare
- installera vägguttag
Kompletterande uppgifter
- använda slipmaskin
- applicera beläggningar på elutrustning
- avläsa elmätare
- beställa elmaterial
- besvara anbudsförfrågningar
- byta ut defekta komponenter
- föra register över arbetsprocesser
- göra elektriska beräkningar
- installera åskledare
- installera säkringar
Generella arbetsaktiviteter
- arbeta med händerna
- fatta beslut och lösa problem
- inspektera utrustning eller material
- övervaka processer och omgivning
- reparera och underhålla utrustning
Baserat på ESCO och analys av platsannonser.
Utbildning
Utbildningsnivå: Gymnasial nivå
Gymnasieprogram
- El- och energiprogrammet (Automation)
Karriärbyte härifrån
Yrken i andra yrkesgrupper som efterfrågar mycket av samma kompetens. Lönen är medianlönen för hela yrkesgruppen.
-
Installations- och serviceelektriker
Medianlön 40 000 kr (800 kr mindre)
Utbildningsnivå: Gymnasial nivå
Gemensamt: felsökning, el, installation
Att lägga till: elanläggningar, entreprenadprojekt, servicearbete, service och underhåll
Kräver ofta: certifierad elektriker, kandidatexamen
-
Underhållstekniker
Medianlön 39 000 kr (1 800 kr mindre)
Utbildningsnivå: Gymnasial nivå
Gemensamt: el, felsökning, förebyggande underhåll
Att lägga till: va, dricksvatten, övervakning, ledningsnät
Kräver ofta: driftteknikerutbildning, ingenjörsutbildning
-
Tågtekniker
Medianlön 40 000 kr (800 kr mindre)
Utbildningsnivå: Gymnasial nivå
Gemensamt: felsökning, el, installation
Att lägga till: hydraulik, pneumatik, mekaniskt underhåll, driftsäkerhet
Kräver ofta: tunga lyft, kylcertifikat
-
Signaltekniker
Medianlön 41 100 kr (ungefär samma nivå)
Utbildningsnivå: Gymnasial nivå
Gemensamt: felsökning, installation, el
Att lägga till: larm, inbrottslarm, säkerhetssystem, larminstallationer
Kräver ofta: signalutbildning, förarbevis
Baserat på kompetenser i platsannonser, ESCO och yrkenas intresseprofil.
Finns med i listorna
Vanliga frågor
- Vad gör en Industrielektriker?
- En industrielektriker installerar och monterar elektrisk utrustning. De underhåller och felsöker el- och automationssystem samt reparerar elektriska komponenter. Yrket är en nyckelroll för att maskiner och anläggningar inom industrin ska fungera felfritt.
- Hur mycket tjänar en Industrielektriker?
- Industrielektriker tillhör SSYK-yrkesgruppen "Industrielektriker". Inom denna yrkesgrupp är medianlönen 39 800 kronor per månad. Tio procent tjänar under 30 200 kronor och tio procent tjänar över 49 300 kronor.
- Vilken utbildning krävs för att bli Industrielektriker?
- Information om specifika utbildningar för att bli industrielektriker finns inte i det tillgängliga materialet.