Installations- och serviceelektriker

Medianlön 37 900 kr median i yrkesgruppen (SCB, 2024)
Lönespridning 27 700 kr till 47 300 kr 10:e till 90:e percentilen
Efterfrågan 53 annonser via platsannonser.se

SCB redovisar lön per yrkesgrupp (SSYK), inte per enskild jobbtitel. Siffrorna avser gruppen Installations- och serviceelektriker (SSYK 7411) som Installations- och serviceelektriker tillhör.

Installations- och serviceelektriker
Lönefördelning för yrkesgruppen Installations- och serviceelektriker (SCB lönestrukturstatistik AM0110, 2024)
20142024201930 18636 94143 695Nominell medianReallön (dagens penningvärde)
Löneutveckling: nominell median och reallön omräknad till dagens penningvärde med konsumentprisindex (SCB), så att åren går att jämföra rakt av.

Om yrket

En installations- och serviceelektriker arbetar med att montera, underhålla och reparera elektriska anläggningar i olika typer av fastigheter. Arbetsuppgifterna varierar beroende på inriktning men omfattar ofta dragning av ledningar, montering av elcentraler samt installation av belysning, strömbrytare och vägguttag i både bostäder, kontor och industrilokaler. Serviceelektriker fokuserar främst på felsökning, reparationer och mindre ombyggnationer hos befintliga kunder, medan installationselektriker oftare arbetar med större nybyggnationer. Yrkesutövare inom elteknik installerar även system för datakommunikation, larm och styrteknik. Arbetet kräver god förståelse för elsäkerhetsföreskrifter och tekniska ritningar. Utbildningsvägen går vanligtvis via gymnasiets el- och energiprogram, följt av en period som lärling innan certifikat som elinstallatör kan erhållas. Enligt Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer möter yrkesgruppen en arbetsmarknad med goda möjligheter till anställning, då efterfrågan på elteknisk kompetens är stabil inom byggsektorn och förvaltningsbranschen.

Lön

Inom yrkesgruppen installations- och serviceelektriker är medianlönen 37 900 kronor i månaden enligt SCB lönestatistik 2024. Lönerna varierar inom gruppen och den tiondel som tjänar minst, den 10:e percentilen, har en lön på 27 700 kronor. För den 25:e percentilen är lönen 33 900 kronor i månaden. Bland dem med högre lön ligger den 75:e percentilen på 42 100 kronor. Den tiondel som har högst lön, den 90:e percentilen, tjänar 47 300 kronor i månaden enligt samma statistik från SCB.

Utbildning

Vägen till att bli installations- och serviceelektriker går genom El- och energiprogrammet på gymnasieskolan, med inriktning elteknik. Utbildningen är treårig och ger grundläggande kunskaper inom elinstallationer, systemuppbyggnad och säkerhetsföreskrifter. Det finns även möjlighet att läsa motsvarande utbildning på vuxenutbildning (komvux) för vuxna som vill skola om sig. Efter gymnasieskolan eller vuxenutbildningen krävs en tids praktisk utbildning som lärling på ett elföretag. Denna lärlingstid pågår under cirka ett år innan det är möjligt att få ett certifikat som förstaårsmontör. För att få arbeta självständigt med elinstallationsarbete krävs auktorisation, vilket regleras av Elsäkerhetsverket. Kraven för auktorisation omfattar både teoretiska studier och praktisk erfarenhet enligt gällande bestämmelser. Utbildningen ger kompetens att arbeta med service, underhåll och nyinstallation av elektriska anläggningar i bostäder, kontor och industrier.

Arbetsuppgifter

En installations- och serviceelektriker monterar, reparerar och underhåller elektriska anläggningar. Arbetet sker i bostäder, kontor, industrilokaler och offentliga miljöer. I arbetsuppgifterna ingår att dra kablar, montera elcentraler samt installera belysning, strömbrytare och vägguttag. En stor del av arbetet handlar om felsökning och reparation av befintliga elsystem när driftstörningar uppstår.

Elektrikern arbetar utifrån ritningar och tekniska beskrivningar för att säkerställa att alla installationer följer gällande säkerhetsföreskrifter. Arbetet kräver noggrannhet för att förhindra brandfara och elolyckor. Yrkesutövaren monterar även moderna system för fastighetsautomation, laddstationer för elbilar och nätverkskablar. Rollen innebär mycket kundkontakt, då serviceelektrikern ofta besöker privatpersoner och företag för att utföra mindre serviceuppdrag och ge råd om energieffektiva lösningar. Arbetet sker självständigt eller i mindre grupper, och elektrikern ansvarar själv för att planera sina uppdrag och dokumentera det utförda arbetet.

Yrkets historia

Yrket som installations- och serviceelektriker växte fram i takt med att elektriciteten började spridas i samhället. När städer och industrier elektrifierades uppstod ett stort behov av yrkespersoner som kunde installera ledningar och belysning på ett säkert sätt. Från att i början ha handlat om enkla dragningar av ström till lampor har yrket utvecklats till att bli högteknologiskt. I dag arbetar elektriker med komplexa system för fastighetsautomation, energieffektivisering och laddinfrastruktur. Rollen har förändrats från ren installation till att även innefatta avancerad felsökning, programmering och rådgivning kring energibesparing. Säkerhetskraven har varit en drivande faktor genom hela historien, vilket har format yrket till en reglerad profession med strikta krav på auktorisation och fackkunskap.

Kompetenser

Kunskap

  • körkort
  • el
  • geografi
  • ritningar
  • styrsystem
  • projektledning

Färdigheter

  • installation
  • felsökning
  • kollektivavtal
  • elinstallationer
  • säkerhet
  • bemanningsföretag
  • installationsbranschen
  • reparationer
  • serviceuppdrag
  • driftsättning
  • resor
  • certifikat
  • fastigheter
  • dokumentation
  • elutbildning
  • liftkort
  • energi
  • industri
  • anläggning
  • servicearbete
  • rekryteringsföretag
  • infrastruktur
  • service och underhåll
  • utrustning
  • elanläggningar
  • försäkringar
  • problemlösning
  • elbranschen
  • entreprenadprojekt
  • renovering
  • kabeldragning
  • elsystem
  • esa
  • automation
  • elarbeten
  • regler
  • installationsarbete
  • nätverk
  • nyproduktion
  • privatkunder
  • regelverk
  • kundrelationer
  • fastighet
  • vidareutbildning
  • elföretag
  • beredskap
  • elprogrammet
  • energilösningar
  • föreskrifter
  • ledarskap
  • yrkesutbildning
  • gymnasieutbildning
  • installationsföretag
  • kompetensförsörjning

Förmågor

  • deduktiv slutledningsförmåga
  • färgseende
  • fingerfärdighet
  • manuell skicklighet
  • närseende
  • problemkänslighet
  • skriftlig förståelse

Arbetskontext

Baserat på analys av aktuella platsannonser.

Heltidstjänster98 %
Kräver erfarenhet97 %
Kräver körkort76 %
Vanligaste anställningsformVanlig anställning (77 %)

Framtidsutsikter

JobbmöjligheterMedelstora

Efterfrågan väntas öka de närmaste fem åren.

Balans mellan utbud och efterfrågan.

Källa: Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer (omgång 2025-2)

Intresseprofil

Hollandkod: RCI (Praktisk, Ordningsam, Analytisk)

Praktisk90
Analytisk40
Skapande10
Omsorgsfull30
Driven20
Ordningsam60

Intresseprofil skattad utifrån yrkets innehåll.

Fackförbund

Fackförbund som ofta organiserar yrket:

Valet av förbund beror på din arbetsgivare och bakgrund. Kontrollera villkoren hos förbundet innan du går med.

Arbetsuppgifter i detalj

Kärnuppgifter

  • alternativ energi
  • använda elverktyg för kablar
  • använda handverktyg för kablar
  • använda lämplig skyddsutrustning
  • använda mätinstrument
  • använda personlig skyddsutrustning
  • använda precisionsverktyg
  • använda säkerhetsutrustning vid byggnadsarbete
  • använda teknisk dokumentation
  • använda testutrustning
  • arbeta ergonomiskt
  • arbeta i grupp på byggarbetsplats

Kompletterande uppgifter

  • 3D-modellering
  • 3D-utskriftsprocess
  • analysera stordata
  • analysera testdata
  • ansvara för lager av tekniska resurser
  • använda 3D-grafikprogram
  • använda CAD-program
  • använda diagnostikverktyg för elektroniska reparationer
  • använda programvara för tekniska ritningar
  • använda sig av maskininlärning

Generella arbetsaktiviteter

  • arbeta med händerna
  • fatta beslut och lösa problem
  • hantera och flytta fysiska föremål
  • inspektera utrustning eller material
  • planera och prioritera arbete
  • reparera och underhålla utrustning

Baserat på ESCO och analys av platsannonser.

Utbildning

Utbildningsnivå: Gymnasial nivå

Gymnasieprogram

  • El- och energiprogrammet (Elteknik)

Vanliga frågor

Vad gör en Installations- och serviceelektriker?
Yrket innebär att dra ledningar, installera elektrisk utrustning, belysning, samt utföra felsökning och reparationer. Arbetet sker i bostäder, kontor, affärer och industrier vid nybyggnation och ombyggnad. Arbetet är rörligt och kan ske på höga höjder och i trånga utrymmen. Servicetekniker gör även mindre installationer av till exempel vitvaror eller solpaneler.
Hur mycket tjänar en Installations- och serviceelektriker?
Installations- och serviceelektriker tillhör SSYK-yrkesgruppen Installations- och serviceelektriker, där medianlönen är 37 900 kronor enligt SCB. Tio procent i yrkesgruppen tjänar mindre än 27 700 kronor och tio procent tjänar mer än 47 300 kronor.