Klimatanpassningssamordnare
Om yrket
En klimatanpassningssamordnare arbetar med att förbereda och anpassa samhället till effekterna av klimatförändringarna. Yrkesrollen innebär att leda, strukturera och följa upp insatser som ska minska riskerna för skador på infrastruktur, bebyggelse och naturmiljö. Det handlar bland annat om att hantera utmaningar kopplade till extrema väderhändelser, till exempel skyfall, översvämningar, skred och långvarig torka.
Arbetet utförs ofta inom offentlig sektor, exempelvis på en länsstyrelse eller inom en kommunal organisation, men anställningar finns även inom privata konsultbolag. En central del av arbetet är att driva projekt och samordna insatser mellan olika aktörer, såsom myndigheter, kommuner och privata fastighetsägare. I arbetsuppgifterna ingår att ta fram riskhanteringsplaner, genomföra sårbarhetsanalyser och ansvara för budgetarbete.
Lämplig utbildningsbakgrund är en akademisk examen inom miljövetenskap, samhällsplanering, naturgeografi eller ingenjörsutbildning med relevant inriktning. Enligt Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer kräver yrket god förmåga att kommunicera komplexa vetenskapliga data till beslutsfattare och allmänhet.
Arbetet utförs ofta inom offentlig sektor, exempelvis på en länsstyrelse eller inom en kommunal organisation, men anställningar finns även inom privata konsultbolag. En central del av arbetet är att driva projekt och samordna insatser mellan olika aktörer, såsom myndigheter, kommuner och privata fastighetsägare. I arbetsuppgifterna ingår att ta fram riskhanteringsplaner, genomföra sårbarhetsanalyser och ansvara för budgetarbete.
Lämplig utbildningsbakgrund är en akademisk examen inom miljövetenskap, samhällsplanering, naturgeografi eller ingenjörsutbildning med relevant inriktning. Enligt Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer kräver yrket god förmåga att kommunicera komplexa vetenskapliga data till beslutsfattare och allmänhet.
Lön
SCB redovisar lön för yrkesgruppen Planerare och utredare m.fl., som klimatanpassningssamordnare tillhör. Enligt SCB Lönestatistik 2024 är medianlönen för denna yrkesgrupp 44 500 kronor i månaden.
Löneskillnaderna inom yrkesgruppen är tydliga mellan olika inkomsttagare. Den tiondel som tjänar minst, motsvarande den 10:e percentilen, har en lön på 34 000 kronor. Vid den 25:e percentilen är lönen 38 400 kronor. För den fjärdedel som har högre lön, vid den 75:e percentilen, är lönen 52 100 kronor. Den tiondel som har högst lön, motsvarande den 90:e percentilen, tjänar 60 500 kronor i månaden.
Löneskillnaderna inom yrkesgruppen är tydliga mellan olika inkomsttagare. Den tiondel som tjänar minst, motsvarande den 10:e percentilen, har en lön på 34 000 kronor. Vid den 25:e percentilen är lönen 38 400 kronor. För den fjärdedel som har högre lön, vid den 75:e percentilen, är lönen 52 100 kronor. Den tiondel som har högst lön, motsvarande den 90:e percentilen, tjänar 60 500 kronor i månaden.
Utbildning
Vägen till arbete som klimatanpassningssamordnare går via akademiska studier på högskola eller universitet. Lämpliga utbildningar är program med inriktning mot miljövetenskap eller samhällsvetenskap. Utbildningsnivån motsvarar ofta avancerad nivå enligt den klassificering som görs i AF Taxonomi.
Förberedande studier finns på gymnasieskolans naturvetenskapsprogram. För att öka chanserna till anställning är kunskaper i geografiska informationssystem (GIS) samt erfarenhet av projektledning och projektplanering meriterande. Det är också fördelaktigt med arbetslivserfarenhet från en myndighet eller annan offentlig verksamhet.
Eftersom tjänsterna i vissa fall kan vara säkerhetsklassade kan det finnas krav på svenskt medborgarskap vid en anställning. Det finns ingen formell legitimation eller auktorisation för detta yrke.
Förberedande studier finns på gymnasieskolans naturvetenskapsprogram. För att öka chanserna till anställning är kunskaper i geografiska informationssystem (GIS) samt erfarenhet av projektledning och projektplanering meriterande. Det är också fördelaktigt med arbetslivserfarenhet från en myndighet eller annan offentlig verksamhet.
Eftersom tjänsterna i vissa fall kan vara säkerhetsklassade kan det finnas krav på svenskt medborgarskap vid en anställning. Det finns ingen formell legitimation eller auktorisation för detta yrke.
Arbetsuppgifter
En klimatanpassningssamordnare arbetar med att förbereda och anpassa samhället till effekterna av klimatförändringar. Arbetet innebär att identifiera risker som skyfall, översvämningar, extremvärme och skred, samt att utveckla strategier för att hantera dessa utmaningar. Samordnaren driver och leder projekt inom klimatanpassning och samverkar med olika aktörer som kommunala förvaltningar, myndigheter och privata bolag.
I det dagliga arbetet ingår att ta fram riskanalyser, handlingsplaner och beslutsunderlag för fysisk planering och infrastruktur. Samordnaren fungerar som expertstöd i interna processer och deltar i arbetet med att integrera klimatanpassningsfrågor i översiktsplaner och detaljplaner. En viktig del av yrket är att bevaka ny kunskap, lagstiftning och forskning inom området samt att sprida information och utbilda kollegor och externa parter om klimatrisker och förebyggande åtgärder.
I det dagliga arbetet ingår att ta fram riskanalyser, handlingsplaner och beslutsunderlag för fysisk planering och infrastruktur. Samordnaren fungerar som expertstöd i interna processer och deltar i arbetet med att integrera klimatanpassningsfrågor i översiktsplaner och detaljplaner. En viktig del av yrket är att bevaka ny kunskap, lagstiftning och forskning inom området samt att sprida information och utbilda kollegor och externa parter om klimatrisker och förebyggande åtgärder.
Kompetenser i korthet
En klimatanpassningssamordnare arbetar med utvecklingsarbete, handläggning och samordning inom offentlig förvaltning. Yrket kräver högskoleutbildning inom samhällsvetenskap, statsvetenskap eller folkhälsa. Arbetet bygger på kunskaper i juridik, ekonomi, statistik, redovisning och logistik samt förståelse för relevanta regelverk. Rollen förutsätter förmåga till samverkan med myndigheter och nätverk, vilket kräver god muntlig och skriftlig uttrycksförmåga samt problemkänslighet. Enligt analys av aktuella platsannonser är de mest efterfrågade teknikerna programmeringsspråken Go och Python, molnplattformen GCP, operativsystemet Linux samt databasspråket SQL. Tjänsten kan innebära resor, krav på körkort, beredskap och säkerhetsprövning.
Yrket i förändring
Den tekniska utvecklingen förändrar rollen som klimatanpassningssamordnare genom att effektivisera hanteringen av stora datamängder. Genom programmeringsspråk som Python och Go, i kombination med databashantering i SQL och molnplattformar som GCP, kan analysen av klimatdata och geografisk information automatiseras. Rutinmässiga beräkningar av riskfaktorer för exempelvis rörledningar och infrastruktur sker alltmer maskinellt.
Denna automatisering förskjuter samordnarens fokus från manuell datainsamling till mer kvalificerat utvecklingsarbete. Det mänskliga omdömet blir avgörande för att tolka resultaten och omsätta dem i praktisk handling. Arbetsuppgifter som kräver samverkan med myndigheter, juridisk bedömning, ekonomisk planering samt nätverkande och handläggning kan inte ersättas av maskiner. Det personliga mötet och förmågan att samordna olika intressenter förblir kärnan i yrket, vilket gör att social och kommunikativ kompetens värderas högre när tekniken tar över beräkningarna.
Denna automatisering förskjuter samordnarens fokus från manuell datainsamling till mer kvalificerat utvecklingsarbete. Det mänskliga omdömet blir avgörande för att tolka resultaten och omsätta dem i praktisk handling. Arbetsuppgifter som kräver samverkan med myndigheter, juridisk bedömning, ekonomisk planering samt nätverkande och handläggning kan inte ersättas av maskiner. Det personliga mötet och förmågan att samordna olika intressenter förblir kärnan i yrket, vilket gör att social och kommunikativ kompetens värderas högre när tekniken tar över beräkningarna.
Yrkets historia
Yrkesrollen som klimatanpassningssamordnare har vuxit fram i takt med att effekterna av globala klimatförändringar har blivit alltmer påtagliga. Tidigare låg fokus inom miljöarbete främst på att minska utsläpp, men behovet av att anpassa samhället till redan förändrade förhållanden skapade en efterfrågan på specialiserad kompetens. Yrket har utvecklats från att vara en del av bredare miljö- och planeringsroller till att bli en egen specialistfunktion inom både offentlig sektor och privat näringsliv. Samordnarens roll har gått från att enbart identifiera risker till att driva konkreta projekt för att skydda infrastruktur och bebyggelse. I dag arbetar yrkesgruppen mycket med digitala verktyg, programmering och databaser för att analysera komplexa klimatdata och simulera framtida scenarier, vilket gör rollen central för samhällsplaneringen.