Meteorolog

Medianlön 42 600 kr median i yrkesgruppen (SCB, 2024)
Lönespridning 35 800 kr–63 400 kr 10:e–90:e percentilen
Efterfrågan 8 annonser via platsannonser.se

SCB redovisar lön per yrkesgrupp (SSYK), inte per enskild jobbtitel. Siffrorna avser gruppen Meteorologer (SSYK 2112) som Meteorolog tillhör.

Meteorolog
Lönefördelning för yrkesgruppen Meteorologer (SCB lönestrukturstatistik AM0110, 2024)
20152024202031 89139 69347 494Nominell medianReallön (dagens penningvärde)
Löneutveckling – nominell median och reallön omräknad till dagens penningvärde med konsumentprisindex (SCB), så att åren går att jämföra rakt av.

Om yrket

En meteorolog analyserar och tolkar atmosfäriska data för att skapa väderprognoser. Arbetet innefattar att samla in information om temperatur, lufttryck, vindförhållanden och luftfuktighet från väderstationer, satelliter och väderballonger. Med hjälp av avancerade datormodeller bearbetas dessa data för att förutsäga vädrets utveckling på både kort och lång sikt.

Resultaten presenteras som prognoser för allmänheten, ofta via medier, men även som specialanpassade underlag för specifika sektorer. Sjöfart, luftfart, jordbruk och energibolag är exempel på branscher som är beroende av detaljerade och tillförlitliga väderprognoser för sin planering och säkerhet.

Yrket har flera specialiseringar. En marinmeteorolog fokuserar på förhållanden till havs, som våghöjd och isbildning. En försvarsmeteorolog, som också har en officersutbildning, tar fram prognoser anpassade för Försvarsmaktens behov. Andra meteorologer arbetar med klimatforskning, miljöövervakning eller som konsulter.

Utbildning

Vägen till att bli meteorolog går via högskolestudier i meteorologi, vanligtvis inom ramen för ett fysikprogram. Grundkravet är en kandidatexamen med meteorologi som huvudämne. Utbildningen omfattar tre års heltidsstudier och leder till en kandidatexamen om 180 högskolepoäng.

Fördjupade kunskaper och specialisering fås genom fortsatta studier på avancerad nivå. Ett masterprogram i meteorologi, oceanografi och klimatfysik är den vanligaste påbyggnaden. Masterutbildningen är tvåårig och leder till en masterexamen om 120 högskolepoäng. Denna högre examen är ofta ett krav för forskningstjänster och mer kvalificerade prognostjänster.

Kurserna inom programmen behandlar ämnen som atmosfärens fysik, dynamisk meteorologi, klimatologi och numeriska prognosmodeller. Starka kunskaper i matematik och fysik från gymnasiet är nödvändiga för att klara utbildningen. Utbildningarna ges vid ett fåtal universitet i Sverige.

Arbetsuppgifter

En meteorolog analyserar och tolkar väderdata för att göra prognoser. Arbetet innebär att samla in information från väderstationer, satelliter, radar och datormodeller. Utifrån dessa data skapas prognoser för väder, vind, temperatur och nederbörd. Prognoserna kan vara kort- eller långsiktiga och anpassas för olika mottagare, som allmänheten, sjöfart, flyg eller energisektorn.

Meteorologen presenterar ofta sina prognoser i olika medier, som tv, radio eller digitala kanaler. I arbetsuppgifterna ingår även att övervaka vädersystem för att kunna utfärda varningar för extremväder som stormar, kraftigt snöfall eller höga vattenflöden. Många meteorologer arbetar i skift för att täcka dygnets alla timmar. Vissa specialiserar sig inom områden som klimatologi, hydrologi eller forskning för att utveckla nya prognosmetoder.

Lön

Lönen för en meteorolog redovisas för yrkesgruppen meteorologer. Medianlönen för denna grupp är 42 600 kronor i månaden, enligt SCB:s lönestatistik från 2024.

Lönespridningen inom yrket är betydande. Den fjärdedel som tjänar minst har en lön på 38 900 kronor eller lägre, medan den tiondel som har lägst lön ligger på 35 800 kronor. I den övre delen av löneskalan har den fjärdedel som tjänar mest en lön från 49 800 kronor och uppåt. För de tio procenten med högst lön är den 63 400 kronor eller mer. Lönerna kan variera beroende på arbetsgivare, erfarenhet och ansvarsområde.

Kompetenser i korthet

En meteorologs arbete bygger på djupa kunskaper i meteorologi, fysik och matematik. Även kompetens inom geovetenskap, hydrologi och klimatvetenskap är grundläggande. Enligt analys av aktuella platsannonser efterfrågas ofta erfarenhet av forskning och miljöanalys.

Yrkesrollen kräver en stark analytisk förmåga, som matematiskt resonemang samt både deduktiv och induktiv slutledningsförmåga för att kunna dra slutsatser från data. God muntlig uttrycksförmåga är också en viktig färdighet för att kunna kommunicera prognoser och resultat. För akademiska karriärvägar är forskarutbildning och doktorsexamen vanligt förekommande.

Yrket i förändring

Den tekniska utvecklingen, särskilt inom AI och datormodellering, förändrar meteorologens arbetsuppgifter. Insamling och bearbetning av stora datamängder från satelliter och väderstationer automatiseras i allt högre grad. Det innebär att rutinmässig prognosproduktion minskar som en manuell uppgift.

Istället förskjuts fokus mot att tolka, värdera och kvalitetssäkra de allt mer komplexa prognosmodeller som AI genererar. Meteorologens djupa kunskaper inom fysik, geovetenskap och klimatologi blir avgörande för att förstå modellernas begränsningar och kunna göra avancerade bedömningar. Rollen blir mer analytisk och rådgivande, med ökad vikt vid att kommunicera osäkerheter och konsekvenser av extremväder till samhället. Forskning kring nya prognosmetoder och klimatförändringarnas effekter blir också en allt viktigare del av yrket, grundat på yrkets kompetensprofil.

Yrkets historia

Meteorologyrket har sina rötter i människans tidiga behov av att förstå och förutsäga vädret för jordbruk och sjöfart. Vetenskapen tog form under 1800-talet när systematiska observationer och mätningar blev möjliga genom uppfinningar som barometern och termometern. Då lades grunden för de första väderkartorna och prognoserna.

Yrket genomgick en dramatisk utveckling under 1900-talet, först med flygets intåg som krävde mer exakta prognoser och senare med datorernas ankomst. Datorerna revolutionerade yrket genom att möjliggöra komplexa numeriska modeller för att beräkna vädrets utveckling. I dag är meteorologen en expert som tolkar enorma datamängder från satelliter, radar och väderstationer för att skapa alltmer detaljerade prognoser för samhällets alla sektorer.

Kompetenser

Kunskap

  • meteorologi
  • fysik
  • hydrologi
  • folkhälsa
  • geofysik
  • geovetenskap
  • historia
  • petrologi
  • samhällsvetenskap
  • vindenergi
  • matematik

Färdigheter

  • forskning
  • klimatvetenskap
  • doktorsexamen
  • forskarutbildning
  • forskningsarbete
  • forskningsprogram
  • institutionsarbete
  • medarbetarskap
  • miljöanalys
  • mineralogi
  • naturgeografi
  • naturresurser
  • naturvetenskap
  • paleobiologi
  • tektonik
  • undervisning
  • utbildningsaktiviteter
  • expertmyndighet
  • hållbarhet
  • hälsa
  • material
  • offentlighetslagstiftning
  • personuppgifter
  • registerkontroll
  • säkerhetsprövning
  • sekretesslagen
  • svenskt medborgarskap
  • vatten

Förmågor

  • deduktiv slutledningsförmåga
  • induktiv slutledningsförmåga
  • matematiskt resonemang
  • muntlig uttrycksförmåga
  • skriftlig förståelse
  • visualisering

Arbetskontext

Baserat på analys av aktuella platsannonser.

Heltidstjänster100 %
Kräver erfarenhet0 %
Kräver körkort17 %
Vanligaste anställningsformVanlig anställning (67 %)

Intresseprofil

Hollandkod: ICS (Analytisk, Ordningsam, Omsorgsfull)

Praktisk20
Analytisk95
Skapande30
Omsorgsfull35
Driven30
Ordningsam60

Intresseprofil skattad utifrån yrkets innehåll.

Fackförbund

Fackförbund som ofta organiserar yrket:

Valet av förbund beror på din arbetsgivare och bakgrund. Kontrollera villkoren hos förbundet innan du går med.

Arbetsuppgifter i detalj

Kärnuppgifter

  • meteorologi
  • matematik
  • analysera väderprognoser
  • andningsteknik
  • anpassa sig efter ändrade förutsättningar
  • ansöka om forskningsfinansiering
  • använda databehandlingsteknik
  • använda meteorologiska verktyg för att göra väderprognoser
  • använda mobila kommunikationstjänster för luftfart
  • använda olika kommunikationskanaler
  • använda speciella datormodeller för att göra väderprognoser
  • använda testutrustning

Kompletterande uppgifter

  • fysik
  • hydrologi
  • agronomi
  • algebra
  • analysera miljödata
  • använda fjärranalysutrustning
  • använda geografiska informationssystem
  • använda lantmäteriinstrument
  • använda meteorologiska instrument
  • arbeta med en röstcoach

Generella arbetsaktiviteter

  • analysera data
  • bearbeta information
  • interagera med datorer
  • kommunicera med personer utanför organisationen
  • tolka information för andra
  • uppdatera och använda kunskap

Baserat på ESCO och analys av platsannonser.

Utbildning

Utbildningsnivå: Högskola eller universitet (avancerad nivå)

Vanliga frågor

Vad gör en Meteorolog?
En meteorolog använder datorer för att beräkna förändringar i temperatur, vind, moln och fuktighet. Dessa beräkningar översätts till väderprognoser som används av bland annat sjö- och luftfart, vägmyndigheter samt lant- och skogsbruk. Vissa meteorologer specialiserar sig på prognoser för havet, medan andra arbetar med miljövård eller som konsulter. Det finns även försvarsmeteorologer.
Hur mycket tjänar en Meteorolog?
Meteorologer tillhör SSYK-yrkesgruppen "Meteorologer". Inom denna yrkesgrupp är medianlönen 42 600 kronor per månad. Tio procent av meteorologerna tjänar under 35 800 kronor, och tio procent tjänar över 63 400 kronor.
Vilken utbildning krävs för att bli Meteorolog?
Information om specifik utbildning för att bli meteorolog ges inte i källmaterialet.
Hur stor är efterfrågan på Meteorolog?
Efterfrågan på meteorologer är begränsad, med åtta aktiva annonser enligt platsannonser.se.

Källor: Allmän kunskap om yrket