Säkerhetsstrateg

Om yrket

En säkerhetsstrateg arbetar med att planera, utveckla och samordna en organisations långsiktiga säkerhetsarbete. Yrket innebär att analysera risker och sårbarheter samt att utforma strategier för att skydda verksamheten mot olika typer av hot. Arbetet omfattar ofta att ta fram riktlinjer, handlingsplaner och säkerhetspolicys för organisationen. Säkerhetsstrategen stöder ledningen i strategiska beslut och samarbetar med olika avdelningar för att integrera säkerhetstänkandet i den dagliga driften.

I arbetsuppgifterna ingår att bevaka lagstiftning och omvärldsförändringar som kan påverka organisationens säkerhetsläge. Tjänsten innebär även att initiera och följa upp utbildningsinsatser för personalen, exempelvis gällande krisberedskap och säkerhetsrutiner. Yrkesrollen finns inom både privat och offentlig sektor, såsom i kommuner, regioner, statliga myndigheter och större företag.

Lämplig bakgrund för yrket är ofta en högskoleutbildning inom till exempel statsvetenskap, kriminologi, riskhantering eller motsvarande kunskaper förvärvade genom yrkeserfarenhet inom säkerhetsområdet. Arbetsmarknadsutsikterna för yrkesgruppen bedöms av Arbetsförmedlingen i dess Yrkesbarometer.

Utbildning

Vägen till arbete som säkerhetsstrateg går oftast genom en akademisk utbildning på högskola eller universitet. Lämpliga utbildningsvägar är kandidatprogram inom kriminologi, statsvetenskap, riskhantering eller offentlig förvaltning. Dessa utbildningar omfattar vanligtvis tre års studier på heltid för att nå en kandidatexamen om 180 högskolepoäng. Det finns även specifika utbildningar inom riskhantering och samhällssäkerhet som förbereder för yrkesrollen. En annan möjlig väg är den tvååriga eftergymnasiala yrkesutbildningen Skydd mot olyckor (SMO) som anordnas av Myndigheten för civilt försvar, MCF (tidigare MSB), vid skolorna i Revinge eller Sandö. För att arbeta med strategiskt säkerhetsarbete krävs ofta kompletterande kurser i krishantering, säkerhetsanalys eller juridik. Många arbetsgivare värdesätter också praktisk erfarenhet av säkerhetsarbete inom offentlig sektor eller privat näringsliv, enligt AF Taxonomi.

Arbetsuppgifter

En säkerhetsstrateg arbetar med att planera, leda och samordna det strategiska säkerhetsarbetet inom en organisation eller kommun. Arbetsuppgifterna innebär att analysera risker och sårbarheter samt att ta fram styrdokument, policyer och krisplaner. Säkerhetsstrategen utvecklar metoder för att skydda verksamheten mot olika former av hot, exempelvis genom att stärka det fysiska skyddet och informationssäkerheten. I arbetet ingår att utbilda chefer och medarbetare i säkerhetsfrågor samt att leda krisledningsövningar. Rollen kräver ett nära samarbete med interna avdelningar och externa aktörer, såsom polisen och Myndigheten för civilt försvar, förkortat MCF (fd MSB). Säkerhetsstrategen följer upp och utvärderar genomförda insatser för att säkerställa att organisationen uppfyller lagkrav och interna mål. Genom att omvärldsbevaka och identifiera nya risker bidrar yrkesutövaren till att bygga upp en långsiktig motståndskraft i organisationen.

Yrkets historia

Yrkesrollen säkerhetsstrateg har vuxit fram ur ett traditionellt och fysiskt inriktat bevaknings- och skyddsarbete till att bli en strategisk nyckelfunktion i både privat och offentlig verksamhet. Tidigare handlade säkerhetsarbete främst om rondering, lås och konkreta brandskyddsåtgärder. I takt med digitaliseringen och en alltmer komplex omvärld har fokus skiftat mot riskhantering, informationssäkerhet och kontinuitetsplanering. Samhällets ökade sårbarhet för digitala hot, tillsammans med hårdare lagkrav, har drivit på utvecklingen. Idag arbetar en säkerhetsstrateg förebyggande och på en övergripande nivå för att skydda organisationers tillgångar, medarbetare och information. Rollen kräver numera en bred förståelse för både teknik, juridik och verksamhetsstyrning, vilket har gjort yrket till en central del av modernt ledarskap och krisberedskap.