Sekreterare

Om yrket

En sekreterare arbetar med administration, samordning och dokumentation på företag, myndigheter eller andra organisationer. Yrkesrollen kan variera stort beroende på arbetsplatsens storlek och inriktning. Vanliga arbetsuppgifter handlar om att hantera korrespondens, boka möten, föra protokoll samt förbereda underlag och presentationer.

Inom yrket finns flera specialiseringar. En chefssekreterare eller ledningsassistent arbetar direkt underställd en eller flera chefer för att avlasta dem i det dagliga arbetet. Andra inriktningar är medicinsk sekreterare och juridisk sekreterare, vilka kräver specifik fackkunskap inom respektive område.

Utbildningsvägarna till yrket varierar. Många sekreterare har en gymnasieutbildning inom ekonomi eller administration, kompletterad med eftergymnasiala studier vid yrkeshögskola eller universitet. God förmåga att uttrycka sig i skrift och goda datakunskaper är centralt för yrkesutövandet. Enligt Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer möter sekreterare en arbetsmarknad i förändring, där digitalisering och automatisering av administrativa uppgifter påverkar efterfrågan på traditionella sekreterartjänster, medan behovet av kvalificerade administratörer kvarstår.

Lön

Inom yrkesgruppen kontorssekreterare och receptionister med flera, som sekreterare tillhör, är medianlönen 32 900 kronor i månaden enligt SCB lönestatistik 2024. För den 10:e percentilen är lönen noll kronor i månaden, vilket även gäller för den 25:e percentilen. Samma värde på noll kronor i månaden registreras också för den 75:e samt den 90:e percentilen i statistiken. Uppgifter om regionala skillnader saknas i underlaget från SCB för denna yrkesgrupp.

Utbildning

Vägen till arbete som sekreterare går oftast via gymnasieskolan eller eftergymnasiala studier. På gymnasienivå ger ekonomiprogrammet eller handels- och administrationsprogrammet en bra grund. För mer specialiserade roller krävs ofta ytterligare utbildning. Yrkeshögskolan erbjuder specifika utbildningar till exempelvis medicinsk sekreterare, vårdadministratör eller juridisk sekreterare. Dessa utbildningar sträcker sig vanligtvis över ett till två år och leder till en yrkeshögskoleexamen. Utbildningarna innehåller ofta arbetsplatsförlagd praktik, vilket ger praktisk erfarenhet och kontakter i arbetslivet. Det finns även fristående kurser inom kontorsadministration, IT och affärskommunikation på universitet och högskolor eller hos privata utbildningsanordnare. Goda kunskaper i svenska och engelska samt god datorvana är centrala kompetenser för yrkesrollen enligt AF Taxonomi.

Arbetsuppgifter

En sekreterare utför administrativa och organisatoriska arbetsuppgifter på ett kontor eller inom en specifik verksamhet. I arbetet ingår att hantera inkommande och utgående post, besvara e-post och ta emot telefonsamtal. Sekreteraren ansvarar ofta för kalenderbokning, planering av möten och koordinering av resor för medarbetare eller ledningsgrupper. Under möten för sekreteraren protokoll och sammanställer sedan dessa för distribution. Skrivande av rapporter, sammanställning av dokument och diarieföring av allmänna handlingar utgör andra centrala delar i yrkesrollen. En sekreterare tar även emot besökare och fungerar som ett stöd i den dagliga kontorsdriften genom att beställa kontorsmaterial och ansvara för viss praktisk service. Beroende på arbetsplats kan rollen kräva specialistkunskap, exempelvis inom medicinsk terminologi för en medicinsk sekreterare eller juridiska begrepp på en advokatbyrå.

Yrkets historia

Sekreteraryrket har en lång historia som sträcker sig tillbaka till antiken, då skrivare och personliga assistenter hanterade dokument och korrespondens åt makthavare. Under lång tid var yrket mansdominerat och förknippat med hög status och stort förtroende. I takt med industrialiseringen och framväxten av moderna kontor under det sena artonhundratalet och tidiga nittonhundratalet förändrades rollen markant. Introduktionen av skrivmaskinen bidrog till att yrket i stället blev starkt kvinnodominerat. Under det sena nittonhundratalet och tvåtusentalet har datoriseringen och den digitala tekniken i grunden förändrat sekreterarens arbetsuppgifter. Från att främst ha handlat om renskrivning, diktamen och fysisk arkivering har rollen utvecklats till att fokusera på administration, samordning och digital informationshantering. I dag arbetar sekreterare inom både privat och offentlig sektor med varierande administrativa uppgifter.