Studioman

Om yrket

En studioman arbetar inom tv-produktion och fungerar som länken mellan kontrollrummet och studiogolvet. Rollen innebär att förmedla instruktioner från bildproducenten till programledare, gäster, kameramän och övrig golvpersonal under pågående sändning eller inspelning. Arbetet sker i tv-studior eller vid sändningar på fältet, så kallad OB-produktion.

Arbetsuppgifterna handlar till stor del om samordning och logistik på plats. Studiomannen ansvarar för att tidschemat hålls, att medverkande är på rätt plats i rätt tid och att eventuell studiopublik får instruktioner. Det är studiomannens uppgift att ge tecken för start och stopp samt att hantera oförutsedda händelser under sändningens gång. I vissa produktioner kan rollen även omfatta administrativa uppgifter, förberedelser av manuskript och medverkan i den konstnärliga utformningen av programmet.

Utbildningsvägarna varierar, men många har en bakgrund inom medie- och kommunikationsvetenskap eller praktiska tv- och medieutbildningar vid yrkeshögskola. Yrket kräver god samarbetsförmåga, stresstålighet och tydlig kommunikation. Enligt Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer kan efterfrågan på personal inom medieproduktion variera beroende på säsong och produktionsbolagens projekt.

Lön

SCB redovisar lön för yrkesgruppen inspicienter och scriptor med flera, som studioman tillhör. Enligt SCB lönestatistik 2024 är medianlönen för denna yrkesgrupp 40 000 kronor i månaden.

Löneskillnaderna inom gruppen visar att den tiondel som tjänar minst, motsvarande den 10:e percentilen, har en lön på 30 300 kronor. Vid den 25:e percentilen är lönen 34 000 kronor. För den övre delen av yrkesgruppen ligger lönen på 42 600 kronor vid den 75:e percentilen. Den tiondel som tjänar mest, vilket representerar den 90:e percentilen, har en lön på 45 800 kronor i månaden. Underlaget innehåller inga uppgifter om regionala skillnader för yrkesgruppen.

Utbildning

Vägen till arbete som studioman går ofta via gymnasieskolans estetiska program med inriktning estetik och media, alternativt samhällsvetenskapsprogrammet, enligt AF Taxonomi. Efter gymnasieskolan krävs i regel vidareutbildning på eftergymnasial nivå. Lämpliga utbildningar på två år finns inom yrkeshögskolan med inriktningar mot tv-produktion, medieproduktion eller projektledning inom rörlig bild. Även folkhögskolor och privata aktörer erbjuder praktiska utbildningar inom medieproduktion och scenteknik som förbereder för yrkesrollen. En stor del av kompetensen utvecklas genom praktisk erfarenhet på inspelningsplatser, och studerande genomför ofta praktik under utbildningstiden för att etablera kontakter i branschen. Högskoleutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap eller filmproduktion utgör också möjliga vägar till yrket.

Arbetsuppgifter

En studioman samordnar det praktiska arbetet på golvet under tv-produktioner och andra medieinspelningar. Yrkesrollen innebär att fungera som länken mellan kontrollrummet, där bildproducenten sitter, och personerna i studion. Studiomannen leder arbetet på golvet och ser till att tidsplaner hålls under sändning eller inspelning.

I arbetsuppgifterna ingår att placera gäster och programledare på rätt platser i studion. Studiomannen ger tecken till de medverkande om när de ska tala, titta i en viss kamera eller när det är dags för reklamavbrott. Personen ansvarar även för att studion är säker och att obehöriga inte vistas på inspelningsplatsen. Inför en sändning kontrollerar studiomannen att rekvisita finns på plats och att all golvpersonal, såsom kameramän och ljudtekniker, är redo. Arbetet kräver god kommunikationsförmåga och förmåga att behålla lugnet i situationer med hög tidspress.

Kompetenser i korthet

En studioman har ett helhetsansvar för produktionsteknik och produktionsprocesser i studion. Arbetet kräver god datorvana och kunskaper inom IT-miljöer, där teknikerna aws och linux är särskilt efterfrågade. I yrkesrollen ingår administration, schemaläggning och dokumentation samt hantering av ekonomi, inköp och kontakter med leverantörer. Studiomannen använder affärssystem och tillämpar projektledning för att styra arbetet. Kunskap om logistik, material, riskhantering och gällande kollektivavtal är viktig för den dagliga driften. Rollen förutsätter även manuell skicklighet, kroppskoordination samt god muntlig uttrycksförmåga och skriftlig förståelse för att hantera tekniska ritningar, sensorer och el på ett säkert sätt i verkstadsmiljön. Körkort är ofta ett krav för tjänsten.

Yrket i förändring

Den tekniska utvecklingen förändrar rollen som studioman genom att effektivisera administration och logistik. Rutinuppgifter som dokumentation, enklare materialhantering och inköp automatiseras i allt högre grad med hjälp av smarta mjukvaror och molnbaserade system i miljöer som AWS och Linux. När de digitala verktygen tar över det rutinmässiga kontorsarbetet förskjuts studiomannens fokus mot mer kvalificerade uppgifter. Det mänskliga omdömet blir avgörande för att leda arbetet på plats, hantera relationer med leverantörer och fatta komplexa beslut som kräver helhetsansvar. Även praktiska moment i verkstaden, fysisk logistik som kräver körkort och tolkning av kollektivavtal kräver fortsatt mänsklig handläggning. Den tekniska utvecklingen innebär därmed att studiomannen går från att vara en administratör till att i ännu högre grad fungera som en strategisk samordnare med ansvar för helheten.

Yrkets historia

Yrket studioman har sina rötter i televisionens och radioproduktionens tidiga skede, då sändningar ofta skedde direkt. Rollen växte fram ur ett behov av att ha en länk mellan kontrollrummets regissör och personerna i studion. Studiomannen blev därmed regissörens förlängda arm på golvet, med ansvar för att koordinera sändningen på plats och hålla ordning i studion. Med tiden har yrket förändrats i takt med den tekniska utvecklingen. Från att enbart ha handlat om fysisk koordinering och handtecken har rollen digitaliserats. I dag arbetar yrkesgruppen ofta med avancerade tekniska system, där kunskap om molntjänster som AWS och operativsystem som Linux har blivit allt viktigare för att hantera moderna, digitala produktionsflöden och sändningsmiljöer.