Styckare
Medianlön
32 100 kr
median i yrkesgruppen (SCB, 2024)
Lönespridning
27 700 kr till 38 300 kr
10:e till 90:e percentilen
SCB redovisar lön per yrkesgrupp (SSYK), inte per enskild jobbtitel. Siffrorna avser gruppen Slaktare och styckare m.fl. (SSYK 7611) som Styckare tillhör.
Lön
Inom yrkesgruppen slaktare och styckare med flera, som styckare tillhör, är medianlönen 32 100 kronor i månaden enligt SCB lönestatistik 2024. Lönerna varierar inom gruppen och den tiondel som tjänar minst, motsvarande den 10:e percentilen, har en lön på 27 700 kronor. Vid den 25:e percentilen är lönen 29 100 kronor. För de med högre löner ligger den 75:e percentilen på 35 100 kronor i månaden. Den tiondel som har högst lön inom yrkesgruppen, vid den 90:e percentilen, tjänar 38 300 kronor. Det finns inga uppgifter om regionala skillnader i underlaget.
Om yrket
Styckare arbetar med att förädla slaktkroppar från främst nöt, gris och lamm till färdiga köttdetaljer. Yrket är ett hantverk där kniven utgör det primära verktyget, men även maskiner som bandsågar används i arbetet. Arbetsuppgifterna delas ofta upp i grovstyckning och finstyckning. Grovstyckningen innebär att dela upp slaktkroppen i mindre delar, medan finstyckningen handlar om att bena ur köttet, putsa bort fett och skära ut specifika detaljer som filéer, stekar och kotletter.
Arbetet bedrivs huvudsakligen inom slakterier, specialiserade styckningsföretag eller i livsmedelsbutiker med egna manuella köttavdelningar. Inom industrin sker arbetet ofta i arbetslag på löpande band där momenten är uppdelade, medan en styckare i butik vanligtvis ansvarar för hela kedjan från styckning till paketering och kundkontakt. Erfarna styckare inom detaljhandeln kan vidareutbilda sig till köttmästare med ansvar för en hel avdelning. Enligt Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer kräver yrket god fysik och noggrannhet gällande hygien och livsmedelssäkerhet. Utbildning till yrket finns inom gymnasieskolans restaurang- och livsmedelsprogram eller via vuxenutbildningar.
Arbetet bedrivs huvudsakligen inom slakterier, specialiserade styckningsföretag eller i livsmedelsbutiker med egna manuella köttavdelningar. Inom industrin sker arbetet ofta i arbetslag på löpande band där momenten är uppdelade, medan en styckare i butik vanligtvis ansvarar för hela kedjan från styckning till paketering och kundkontakt. Erfarna styckare inom detaljhandeln kan vidareutbilda sig till köttmästare med ansvar för en hel avdelning. Enligt Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer kräver yrket god fysik och noggrannhet gällande hygien och livsmedelssäkerhet. Utbildning till yrket finns inom gymnasieskolans restaurang- och livsmedelsprogram eller via vuxenutbildningar.
Utbildning
Vägen till arbete som styckare går i första hand via gymnasieskolan. Lämplig förberedelse ges på restaurang- och livsmedelsprogrammet, med inriktning mot färskvaror, delikatess och catering. Denna gymnasieutbildning är treårig och ger grundläggande kunskaper inom livsmedelshantering och styckning.
För vuxna som vill utbilda sig till yrket finns motsvarande kurser inom kommunal vuxenutbildning, på komvux. Dessa utbildningar tillhandahålls ofta som yrkesvuxenutbildningar och kombinerar teoretiska studier med praktiska moment.
Det förekommer också att blivande styckare utbildas direkt på arbetsplatsen genom internutbildning hos olika livsmedelsföretag eller slakterier. Arbetsgivare kan då erbjuda en upplärningsperiod under handledning av erfarna yrkesutövare. Enligt Arbetsförmedlingens yrkesanalyser är praktisk erfarenhet och god fysik viktiga faktorer för att etablera sig i yrket, eftersom arbetet kräver precision och styrka.
För vuxna som vill utbilda sig till yrket finns motsvarande kurser inom kommunal vuxenutbildning, på komvux. Dessa utbildningar tillhandahålls ofta som yrkesvuxenutbildningar och kombinerar teoretiska studier med praktiska moment.
Det förekommer också att blivande styckare utbildas direkt på arbetsplatsen genom internutbildning hos olika livsmedelsföretag eller slakterier. Arbetsgivare kan då erbjuda en upplärningsperiod under handledning av erfarna yrkesutövare. Enligt Arbetsförmedlingens yrkesanalyser är praktisk erfarenhet och god fysik viktiga faktorer för att etablera sig i yrket, eftersom arbetet kräver precision och styrka.
Arbetsuppgifter
En styckare arbetar med att dela och bereda kött från olika djurslag efter slakt. Arbetet innebär att ta emot slaktkroppar och dela upp dem i mindre delar, grovstyckningsdelar samt färdiga detaljer för försäljning och vidareförädling. Styckaren använder verktyg som knivar, sågar och maskiner för att frigöra kött från ben, putsa bort fett och senor samt sortera köttet efter kvalitet och användningsområde. Detaljstyckning för butik och restaurang ingår också i de dagliga uppgifterna. Arbetet kräver god kunskap om anatomi, djurkroppens uppbyggnad och olika styckningsdelar. Eftersom yrket utövas inom livsmedelsindustrin, i slakterier eller i charkuteributiker, är strikt hygien, noggrann rengöring av verktyg och efterlevnad av livsmedelslagstiftning centrala delar i det dagliga arbetet. Styckaren ansvarar även för att kontrollera köttets kvalitet samt att hantera och förvara råvarorna under rätt temperaturförhållanden.
Yrkets historia
Styckaryrket har djupa historiska rötter och har utvecklats från ett traditionellt hantverk till ett högspecialiserat arbete inom livsmedelsindustrin. Förr skötte ofta samma person både slakt och styckning på gårdarna, men i takt med urbaniseringen och framväxten av storskaliga slakterier under industrialiseringen delades arbetet upp. Yrkesrollen renodlades och mekaniseringen förändrade arbetsmiljön, även om det manuella hantverket och kunskapen om anatomi förblev centrala. Under det senaste seklet har kraven på hygien, kylkedjor och spårbarhet ökat kraftigt. I dag arbetar styckare i en högteknologisk miljö där precision och effektivitet kombineras med strikta livsmedelslagar, samtidigt som efterfrågan på specialstyckning och hantverksmässig kvalitet har fått ett förnyat värde i branschen.
Kompetenser
Kunskap
- körkort
- logistik
- varumärken
- livsmedelsindustri
Färdigheter
- kött
- paketering
- styckning
- livsmedel
- livsmedelsproduktion
- kollektivavtal
- slakt
- tillverkning
- chark
- industri
- mat
- bakgrundskontroll
- truckkort
- butik
- hygienrutiner
- packning
- god fysik
- livsmedelsbranschen
- kvalitetskontroll
- livsmedelsindustrin
- säkerhetsrutiner
- bemanningsföretag
- rekryteringsföretag
- egen bil
- hantverk
- köttprodukter
- anläggning
- tunga lyft
- försäljning
- haccp
- recept
- charkprodukter
- charkvaror
- energi
- lager
- livsmedelshantering
- livsmedelssäkerhet
- rengöring
- säkerhet
- utrustning
- vision
- bemanningslösningar
- djur
- knivvana
- konsulttjänster
- köttproduktion
- logistikföretag
- logistiklösningar
- matintresse
- övervakning
- produktionsarbete
- produktionsmiljö
- sitelösningar
- sortering
- avsyning
- charkuterier
Förmågor
- fingerfärdighet
- handstadga
- kroppskoordination
- manuell skicklighet
- närseende
- problemkänslighet
Arbetskontext
Baserat på analys av aktuella platsannonser.
Heltidstjänster92 %
Kräver erfarenhet89 %
Kräver körkort21 %
Vanligaste anställningsformVanlig anställning (53 %)
Intresseprofil
Hollandkod: RCI (Praktisk, Ordningsam, Analytisk)
Intresseprofil skattad utifrån yrkets innehåll.
Fackförbund
Fackförbund som ofta organiserar yrket:
Valet av förbund beror på din arbetsgivare och bakgrund. Kontrollera villkoren hos förbundet innan du går med.
Utbildning
Utbildningsnivå: Gymnasial nivå
Gymnasieprogram
- Restaurang- och livsmedelsprogrammet (Kök och servering eller färskvaror, delikatess och catering)
Vanliga frågor
- Vad gör en Styckare?
- En styckare arbetar manuellt med kniv för att skilja ut och stycka fram köttdetaljer som kotlettrad, karré och skinka. Arbetet utgår från slaktkroppar av svin och nöt. Styckaren grovstyckar köttet liggande eller hängande på krok, skiljer köttet från benet, skär ut detaljerna och tar bort fettet. Arbetet sker på slakteri, styckningsföretag eller i butik, ofta i arbetslag vid industristyckning.
- Hur mycket tjänar en Styckare?
- Styckare tillhör SSYK-yrkesgruppen Slaktare och styckare m.fl., där medianlönen är 32 100 kronor enligt SCB. Tio procent i yrkesgruppen tjänar mindre än 27 700 kronor, och tio procent tjänar mer än 38 300 kronor.