Meteorolog
En meteorolog studerar atmosfärens fysik och dynamik för att förstå och förutsäga väderfenomen. Yrket innefattar insamling och analys av data från satelliter, radar och väderstationer för att beräkna hur väderfaktorer utvecklas över tid.
SCB redovisar lön per yrkesgrupp (SSYK), inte per enskild jobbtitel. Siffrorna avser gruppen Meteorologer (SSYK 2112) som Meteorolog tillhör.
Om yrket
Resultaten presenteras som prognoser för allmänheten, ofta via medier, men även som specialanpassade underlag för specifika sektorer. Sjöfart, luftfart, jordbruk och energibolag är exempel på branscher som är beroende av detaljerade och tillförlitliga väderprognoser för sin planering och säkerhet.
Yrket har flera specialiseringar. En marinmeteorolog fokuserar på förhållanden till havs, som våghöjd och isbildning. En försvarsmeteorolog, som också har en officersutbildning, tar fram prognoser anpassade för Försvarsmaktens behov. Andra meteorologer arbetar med klimatforskning, miljöövervakning eller som konsulter.
Lön
Lönespridningen inom yrket är betydande. Den fjärdedel som tjänar minst har en lön på 38 900 kronor eller lägre, medan den tiondel som har lägst lön ligger på 35 800 kronor. I den övre delen av löneskalan har den fjärdedel som tjänar mest en lön från 49 800 kronor och uppåt. För de tio procenten med högst lön är den 63 400 kronor eller mer. Lönerna kan variera beroende på arbetsgivare, erfarenhet och ansvarsområde.
Utbildning
Fördjupade kunskaper och specialisering fås genom fortsatta studier på avancerad nivå. Ett masterprogram i meteorologi, oceanografi och klimatfysik är den vanligaste påbyggnaden. Masterutbildningen är tvåårig och leder till en masterexamen om 120 högskolepoäng. Denna högre examen är ofta ett krav för forskningstjänster och mer kvalificerade prognostjänster.
Kurserna inom programmen behandlar ämnen som atmosfärens fysik, dynamisk meteorologi, klimatologi och numeriska prognosmodeller. Starka kunskaper i matematik och fysik från gymnasiet är nödvändiga för att klara utbildningen. Utbildningarna ges vid ett fåtal universitet i Sverige.
Arbetsuppgifter
Meteorologen presenterar ofta sina prognoser i olika medier, som tv, radio eller digitala kanaler. I arbetsuppgifterna ingår även att övervaka vädersystem för att kunna utfärda varningar för extremväder som stormar, kraftigt snöfall eller höga vattenflöden. Många meteorologer arbetar i skift för att täcka dygnets alla timmar. Vissa specialiserar sig inom områden som klimatologi, hydrologi eller forskning för att utveckla nya prognosmetoder.
Yrkets historia
Yrket genomgick en dramatisk utveckling under 1900-talet, först med flygets intåg som krävde mer exakta prognoser och senare med datorernas ankomst. Datorerna revolutionerade yrket genom att möjliggöra komplexa numeriska modeller för att beräkna vädrets utveckling. I dag är meteorologen en expert som tolkar enorma datamängder från satelliter, radar och väderstationer för att skapa alltmer detaljerade prognoser för samhällets alla sektorer.
Kompetenser i korthet
Yrkesrollen kräver en stark analytisk förmåga, som matematiskt resonemang samt både deduktiv och induktiv slutledningsförmåga för att kunna dra slutsatser från data. God muntlig uttrycksförmåga är också en viktig färdighet för att kunna kommunicera prognoser och resultat. För akademiska karriärvägar är forskarutbildning och doktorsexamen vanligt förekommande.
Yrket i förändring
Istället förskjuts fokus mot att tolka, värdera och kvalitetssäkra de allt mer komplexa prognosmodeller som AI genererar. Meteorologens djupa kunskaper inom fysik, geovetenskap och klimatologi blir avgörande för att förstå modellernas begränsningar och kunna göra avancerade bedömningar. Rollen blir mer analytisk och rådgivande, med ökad vikt vid att kommunicera osäkerheter och konsekvenser av extremväder till samhället. Forskning kring nya prognosmetoder och klimatförändringarnas effekter blir också en allt viktigare del av yrket, grundat på yrkets kompetensprofil.
Kompetenser
Kunskap
- meteorologi
- fysik
- hydrologi
- folkhälsa
- geofysik
- geovetenskap
- historia
- petrologi
- samhällsvetenskap
- vindenergi
- matematik
Färdigheter
- forskning
- klimatvetenskap
- doktorsexamen
- forskarutbildning
- forskningsarbete
- forskningsprogram
- institutionsarbete
- medarbetarskap
- miljöanalys
- mineralogi
- naturgeografi
- naturresurser
- naturvetenskap
- paleobiologi
- tektonik
- undervisning
- utbildningsaktiviteter
- expertmyndighet
- hållbarhet
- hälsa
- material
- offentlighetslagstiftning
- personuppgifter
- registerkontroll
- säkerhetsprövning
- sekretesslagen
- svenskt medborgarskap
- vatten
Förmågor
- deduktiv slutledningsförmåga
- induktiv slutledningsförmåga
- matematiskt resonemang
- muntlig uttrycksförmåga
- skriftlig förståelse
- visualisering
Arbetskontext
Baserat på analys av aktuella platsannonser.
Intresseprofil
Hollandkod: ICS (Analytisk, Ordningsam, Omsorgsfull)
Intresseprofil skattad utifrån yrkets innehåll.
Fackförbund
Fackförbund som ofta organiserar yrket:
- Naturvetarna (SACO)
- Fackförbundet ST (TCO)
Valet av förbund beror på din arbetsgivare och bakgrund. Kontrollera villkoren hos förbundet innan du går med.
Arbetsuppgifter i detalj
Kärnuppgifter
- meteorologi
- matematik
- analysera väderprognoser
- andningsteknik
- anpassa sig efter ändrade förutsättningar
- ansöka om forskningsfinansiering
- använda databehandlingsteknik
- använda meteorologiska verktyg för att göra väderprognoser
- använda mobila kommunikationstjänster för luftfart
- använda olika kommunikationskanaler
- använda speciella datormodeller för att göra väderprognoser
- använda testutrustning
Kompletterande uppgifter
- fysik
- hydrologi
- agronomi
- algebra
- analysera miljödata
- använda fjärranalysutrustning
- använda geografiska informationssystem
- använda lantmäteriinstrument
- använda meteorologiska instrument
- arbeta med en röstcoach
Generella arbetsaktiviteter
- analysera data
- bearbeta information
- interagera med datorer
- kommunicera med personer utanför organisationen
- tolka information för andra
- uppdatera och använda kunskap
Baserat på ESCO och analys av platsannonser.
Utbildning
Utbildningsnivå: Högskola eller universitet (avancerad nivå)
Vanliga frågor
- Vad gör en Meteorolog?
- En meteorolog använder datorer för att beräkna förändringar i temperatur, vind, moln och fuktighet. Dessa beräkningar översätts till väderprognoser som används av bland annat sjö- och luftfart, vägmyndigheter samt lant- och skogsbruk. Vissa meteorologer specialiserar sig på prognoser för havet, medan andra arbetar med miljövård eller som konsulter. Det finns även försvarsmeteorologer.
- Hur mycket tjänar en Meteorolog?
- Meteorologer tillhör SSYK-yrkesgruppen "Meteorologer". Inom denna yrkesgrupp är medianlönen 42 600 kronor per månad. Tio procent av meteorologerna tjänar under 35 800 kronor, och tio procent tjänar över 63 400 kronor.
- Vilken utbildning krävs för att bli Meteorolog?
- Information om specifik utbildning för att bli meteorolog ges inte i källmaterialet.
- Hur stor är efterfrågan på Meteorolog?
- Efterfrågan på meteorologer är begränsad, med åtta aktiva annonser enligt platsannonser.se.