Bibliotekarie
Bibliotekarien arbetar med att förvärva, organisera och tillgängliggöra information, litteratur och andra medier för olika målgrupper. Arbetsuppgifterna varierar mellan folkbibliotek, skolbibliotek, universitets- och högskolebibliotek samt specialbibliotek.
Medianlön
37 000 kr
median i yrkesgruppen (SCB, 2024)
Lönespridning
32 600 kr till 43 000 kr
10:e till 90:e percentilen
SCB redovisar lön per yrkesgrupp (SSYK), inte per enskild jobbtitel. Siffrorna avser gruppen Bibliotekarier och arkivarier (SSYK 2622) som Bibliotekarie tillhör.
Om yrket
Bibliotekarier arbetar med att förvärva, organisera och tillgängliggöra information, litteratur och andra medier för olika målgrupper. Yrket finns inom flera sektorer: folkbibliotek, skolbibliotek, universitets- och högskolebibliotek samt specialbibliotek kopplade till myndigheter, sjukhus eller företag.
Arbetsuppgifterna varierar beroende på verksamhet men innefattar vanligen katalogisering, medieurval och referensarbete där bibliotekarien vägleder användare i informationssökning. På folkbibliotek ingår också ofta programverksamhet och arbete med läsfrämjande insatser. På forskningsbibliotek är stöd till akademiker och hantering av vetenskapliga databaser centrala delar av tjänsten.
Digitaliseringen har förändrat yrket påtagligt. Söktjänster, e-resurser och öppna datakällor hanteras parallellt med fysiska samlingar, och kompetens inom informationsarkitektur och digital tillgänglighet väger allt tyngre.
Grundläggande behörighet för yrket är vanligen en bibliotekarieutbildning på högskolenivå, exempelvis en kandidat- eller masterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap.
Enligt AF Yrkesbarometer bedöms efterfrågan på bibliotekarier som balanserad på nationell nivå, med viss regional variation.
Arbetsuppgifterna varierar beroende på verksamhet men innefattar vanligen katalogisering, medieurval och referensarbete där bibliotekarien vägleder användare i informationssökning. På folkbibliotek ingår också ofta programverksamhet och arbete med läsfrämjande insatser. På forskningsbibliotek är stöd till akademiker och hantering av vetenskapliga databaser centrala delar av tjänsten.
Digitaliseringen har förändrat yrket påtagligt. Söktjänster, e-resurser och öppna datakällor hanteras parallellt med fysiska samlingar, och kompetens inom informationsarkitektur och digital tillgänglighet väger allt tyngre.
Grundläggande behörighet för yrket är vanligen en bibliotekarieutbildning på högskolenivå, exempelvis en kandidat- eller masterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap.
Enligt AF Yrkesbarometer bedöms efterfrågan på bibliotekarier som balanserad på nationell nivå, med viss regional variation.
Lön
Lönen för en bibliotekarie varierar beroende på erfarenhet, ansvarsområde och arbetsplats. Enligt SCB Lönestatistik 2024 är medianlönen för yrkesgruppen bibliotekarier och arkivarier 37 000 kronor i månaden.
Lönespridningen inom yrkesgruppen är tydlig. Den tiondel som tjänar minst har en lön på 32 600 kronor eller lägre, medan den fjärdedel som har lägst lön ligger på 34 700 kronor. I den övre delen av löneskalan har den fjärdedel som tjänar mest en lön från 39 600 kronor och uppåt. För de tio procenten med högst lön är den 43 000 kronor eller mer per månad.
Lönespridningen inom yrkesgruppen är tydlig. Den tiondel som tjänar minst har en lön på 32 600 kronor eller lägre, medan den fjärdedel som har lägst lön ligger på 34 700 kronor. I den övre delen av löneskalan har den fjärdedel som tjänar mest en lön från 39 600 kronor och uppåt. För de tio procenten med högst lön är den 43 000 kronor eller mer per månad.
Utbildning
För att bli bibliotekarie krävs vanligtvis en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Den vanligaste vägen är en kandidatexamen (180 hp) eller masterexamen (300 hp) i biblioteks- och informationsvetenskap, som erbjuds vid bland annat Uppsala universitet, Högskolan i Borås och Lunds universitet. Högskolan i Borås har ett starkt förankrat program på området och ger möjlighet att läsa både på grundnivå och avancerad nivå.
För arbete som folkbibliotekarie ställer bibliotekslagen (2013:801) krav på att den som ansvarar för biblioteksverksamhet ska ha bibliotekarieutbildning. Någon statlig legitimation eller auktorisation finns inte för yrket, men utbildningskravet är reglerat i lag för vissa tjänster.
Den som vill specialisera sig kan läsa vidare till magister- eller masterexamen med inriktning mot exempelvis informationsarkitektur, digital humaniora eller kunskapsorganisation. Yrkesföreningen DIK organiserar bibliotekarier och verkar för kompetensutveckling inom sektorn.
För arbete som folkbibliotekarie ställer bibliotekslagen (2013:801) krav på att den som ansvarar för biblioteksverksamhet ska ha bibliotekarieutbildning. Någon statlig legitimation eller auktorisation finns inte för yrket, men utbildningskravet är reglerat i lag för vissa tjänster.
Den som vill specialisera sig kan läsa vidare till magister- eller masterexamen med inriktning mot exempelvis informationsarkitektur, digital humaniora eller kunskapsorganisation. Yrkesföreningen DIK organiserar bibliotekarier och verkar för kompetensutveckling inom sektorn.
Arbetsuppgifter
Bibliotekarier arbetar med att förvärva, katalogisera och tillgängliggöra litteratur, digitala resurser och andra medier. De vägleder besökare och användare i informationssökning och hjälper till att hitta relevanta källor inom både fysiska och digitala bestånd. En central uppgift är referensarbete, där bibliotekarien bedömer och besvarar informationsbehov från privatpersoner, studenter och forskare.
På folk- och skolbibliotek ingår det ofta att planera och genomföra läsfrämjande aktiviteter, visningar och undervisning i informationskompetens. På forsknings- och universitetsbibliotek arbetar bibliotekarier med beståndsutveckling, licensförhandlingar för databaser samt stöd till publicering och bibliometri.
Arbetet innefattar även att administrera lån, hantera reservationer och sköta fjärrlån. Bibliotekarier deltar i arbetet med att utveckla samlingar, gallra utgånget material och upprätthålla katalogposter enligt gällande standarder. Samverkan med övrig personal, pedagoger eller forskare är ett återkommande inslag i det dagliga arbetet.
På folk- och skolbibliotek ingår det ofta att planera och genomföra läsfrämjande aktiviteter, visningar och undervisning i informationskompetens. På forsknings- och universitetsbibliotek arbetar bibliotekarier med beståndsutveckling, licensförhandlingar för databaser samt stöd till publicering och bibliometri.
Arbetet innefattar även att administrera lån, hantera reservationer och sköta fjärrlån. Bibliotekarier deltar i arbetet med att utveckla samlingar, gallra utgånget material och upprätthålla katalogposter enligt gällande standarder. Samverkan med övrig personal, pedagoger eller forskare är ett återkommande inslag i det dagliga arbetet.
Yrkets historia
Bibliotekariens roll har utvecklats från att vara en vaktare av boksamlingar till att bli en pedagogisk vägledare i ett komplext informationslandskap. Historiskt sett var bibliotekarien främst en lärd person vid kloster, universitet och privata samlingar med uppgift att katalogisera och bevara värdefulla skrifter.
När folkbiblioteken växte fram under 1800- och 1900-talen, som en del av folkbildningsrörelsen, förändrades yrket. Fokus skiftade till att göra kunskap tillgänglig för allmänheten. Med digitaliseringen har rollen genomgått ytterligare en stor omvandling. I dag arbetar bibliotekarien inte bara med tryckta böcker utan är även en specialist på digitala medier, källkritik och informationssökning, vilket gör yrket centralt för att främja ett demokratiskt och upplyst samhälle.
När folkbiblioteken växte fram under 1800- och 1900-talen, som en del av folkbildningsrörelsen, förändrades yrket. Fokus skiftade till att göra kunskap tillgänglig för allmänheten. Med digitaliseringen har rollen genomgått ytterligare en stor omvandling. I dag arbetar bibliotekarien inte bara med tryckta böcker utan är även en specialist på digitala medier, källkritik och informationssökning, vilket gör yrket centralt för att främja ett demokratiskt och upplyst samhälle.
Kompetenser i korthet
En bibliotekarie arbetar med informationshantering, litteratur och informationssökning. Yrket kräver en akademisk examen, ofta inom biblioteks- och informationsvetenskap. Centrala färdigheter är informationskunnighet, källkritik och arkivering. Enligt analys av aktuella platsannonser efterfrågas även kunskaper inom handledning, marknadsföring och dataskydd.
Arbetet innefattar ofta samverkan i olika nätverk och kan inkludera inköp av medier. God muntlig och skriftlig uttrycksförmåga är viktigt, liksom förmågan att organisera information. I vissa roller, särskilt inom folkbibliotek, är kunskap om att arbeta med barn en efterfrågad kompetens. Ett körkort kan också vara ett krav för vissa tjänster.
Arbetet innefattar ofta samverkan i olika nätverk och kan inkludera inköp av medier. God muntlig och skriftlig uttrycksförmåga är viktigt, liksom förmågan att organisera information. I vissa roller, särskilt inom folkbibliotek, är kunskap om att arbeta med barn en efterfrågad kompetens. Ett körkort kan också vara ett krav för vissa tjänster.
Yrket i förändring
Teknisk utveckling, AI och automatisering förändrar bibliotekariens roll från att främst hantera fysiska medier till att vägleda i ett digitalt informationslandskap. System för automatiserad utlåning, sortering och enklare informationssökning tar över många rutinmässiga arbetsuppgifter. Det frigör tid för bibliotekarien att fokusera på mer kvalificerade och människonära uppgifter.
Arbetet förskjuts mot pedagogisk verksamhet, där bibliotekarien undervisar i källkritik och informationskunnighet för att hjälpa besökare att navigera och värdera digital information. Rollen som en social och kulturell samordnare blir också viktigare, med ansvar för att skapa mötesplatser, arrangera evenemang och främja läsning. Omdöme vid inköp av medier, personlig vägledning och förmågan att bygga relationer med besökare, särskilt barn och unga, är kompetenser som förblir centrala. Grundat på yrkets kompetensprofil blir den mänskliga expertisen i att kurera, kontextualisera och förmedla kunskap alltmer avgörande.
Arbetet förskjuts mot pedagogisk verksamhet, där bibliotekarien undervisar i källkritik och informationskunnighet för att hjälpa besökare att navigera och värdera digital information. Rollen som en social och kulturell samordnare blir också viktigare, med ansvar för att skapa mötesplatser, arrangera evenemang och främja läsning. Omdöme vid inköp av medier, personlig vägledning och förmågan att bygga relationer med besökare, särskilt barn och unga, är kompetenser som förblir centrala. Grundat på yrkets kompetensprofil blir den mänskliga expertisen i att kurera, kontextualisera och förmedla kunskap alltmer avgörande.
Kompetenser
Kunskap
- körkort
- litteratur
- källkritik
- handledning
- marknadsföring
- dataskydd
Färdigheter
- informationsvetenskap
- biblioteksvetenskap
- bibliotek
- barn
- samverkan
- informationskunnighet
- informationssökning
- arkivering
- nätverk
- inköp
- informationshantering
- akademisk examen
- högskoleutbildning
- arkivvetenskap
- folkbibliotek
- undervisning
- insatser
- programverksamhet
- resor
- forskning
- gallring
- lärmiljö
- rör
- styrdokument
- vision
- skolledning
- ungdomar
- utvecklingsarbete
- informationsförvaltning
- jämställdhet
- språkutveckling
- barnlitteratur
- biblioteksarbete
- böcker
- distansarbete
- förskola
- mediehantering
- referenshantering
- vägledning
- arkivarbete
- arkivfrågor
- gallringsutredningar
- informationssäkerhet
- näringsliv
- tillgänglighet
- ungdomslitteratur
- dokumenthantering
- it-kunskaper
- kvällstjänstgöring
- ledning
- personuppgifter
- regelverk
- rekryteringssystem
- sjukvård
Förmågor
- informationsordning
- kategoriseringsflexibilitet
- muntlig förståelse
- muntlig uttrycksförmåga
- problemkänslighet
- selektiv uppmärksamhet
- skriftlig förståelse
Arbetskontext
Baserat på analys av aktuella platsannonser.
Heltidstjänster75 %
Kräver erfarenhet66 %
Kräver körkort19 %
Vanligaste anställningsformVanlig anställning (98 %)
Framtidsutsikter
Efterfrågan väntas öka de närmaste fem åren.
Balans mellan utbud och efterfrågan.
Källa: Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer (omgång 2025-2)
Intresseprofil
Hollandkod: CSI (Ordningsam, Omsorgsfull, Analytisk)
Intresseprofil skattad utifrån yrkets innehåll.
Fackförbund
Fackförbund som ofta organiserar yrket:
Valet av förbund beror på din arbetsgivare och bakgrund. Kontrollera villkoren hos förbundet innan du går med.
Arbetsuppgifter i detalj
Kärnuppgifter
- analysera biblioteksanvändares sökningar
- analysera informationssystem
- anordna lån mellan bibliotek
- ansvara för digitala bibliotek
- ansvara för hjälpmedel för informationsåtkomst
- bedöma informationsbehov
- bedöma projektplaner
- bedömning av datakvalitet
- bedriva akademisk forskning
- copyrightlagstiftning
- efterlevnad av informationspolitik
- företagens hållbarhet
Kompletterande uppgifter
- litteratur
- analysera stordata
- ansöka om biblioteksfinansiering
- ansvara för digitala arkiv
- ansvara för personalfrågor
- ansvara för uppgiftsschema
- använda databaser
- använda programvara till bevarande av data
- assistera vid planering av bibliotekslokaler
- bidra till organisering av skolevenemang
Generella arbetsaktiviteter
- betjäna och hjälpa andra
- interagera med datorer
- kommunicera med personer utanför organisationen
- planera och prioritera arbete
- tolka information för andra
- uppdatera och använda kunskap
Baserat på ESCO och analys av platsannonser.
Utbildning
Utbildningsnivå: Högskola eller universitet (avancerad nivå)
Vanliga frågor
- Vad gör en Bibliotekarie?
- Bibliotekarier samlar, strukturerar och förmedlar information, kunskap och upplevelser i olika medier. De hjälper besökare att hitta litteratur och annat material. En bibliotekarie bestämmer vad som ska köpas in och sparas, samt katalogiserar och systematiserar material. De använder digital teknik för att snabbt kunna ta fram material.
- Hur mycket tjänar en Bibliotekarie?
- Inom yrkesgruppen Bibliotekarier och arkivarier är medianlönen 37 000 kronor i månaden. Tio procent av bibliotekarierna tjänar mindre än 32 600 kronor, medan tio procent tjänar mer än 43 000 kronor.
- Vilken utbildning krävs för att bli Bibliotekarie?
- Information om specifik utbildning för att bli bibliotekarie finns inte i det tillhandahållna källmaterialet.
- Hur stor är efterfrågan på Bibliotekarie?
- Efterfrågan på bibliotekarier är i balans den närmaste tiden. På fem års sikt bedöms konkurrensen om jobben vara liten och bristen på bibliotekarier förväntas öka. Detta beror på att för få nya bibliotekarier utbildas samtidigt som många yrkesverksamma går i pension.