Registrator
En registrator ansvarar för att klassificera och diarieföra handlingar inom en organisation, ofta inom offentlig sektor. Arbetet styrs av lagstiftning som tryckfrihetsförordningen och kräver noggrannhet samt systematik i hanteringen av informationsflöden.
Medianlön
34 700 kr
median i yrkesgruppen (SCB, 2024)
Lönespridning
26 700 kr till 44 800 kr
10:e till 90:e percentilen
SCB redovisar lön per yrkesgrupp (SSYK), inte per enskild jobbtitel. Siffrorna avser gruppen Övriga kontorsassistenter och sekreterare (SSYK 4119) som Registrator tillhör.
Om yrket
En registrator ansvarar för att ta emot, klassificera och diarieföra inkommande och utgående handlingar inom en organisation. Yrket förekommer främst inom statliga myndigheter, regioner och kommuner, men finns även i privat sektor. Arbetet styrs av offentlighetsprincipen och kräver kunskaper i tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt arkivlagstiftningen.
Registratorn bedömer vilka handlingar som är allmänna och offentliga, hanterar utlämnanden på begäran och avgör när sekretess gäller. Utöver diarieföringen ingår ofta posthantering, aktbildning och att upprätthålla rutiner för registraturens löpande arbete. I större organisationer kan registratorn ha ett samordningsansvar och fungera som stöd till övrig personal i frågor om dokumenthantering och arkivregler.
Yrket ställer krav på noggrannhet, god kännedom om relevant lagstiftning och förmåga att hantera stora informationsflöden systematiskt. Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer anger att efterfrågan på administrativ personal med specialisering mot offentlig förvaltning är stabil.
Registratorn bedömer vilka handlingar som är allmänna och offentliga, hanterar utlämnanden på begäran och avgör när sekretess gäller. Utöver diarieföringen ingår ofta posthantering, aktbildning och att upprätthålla rutiner för registraturens löpande arbete. I större organisationer kan registratorn ha ett samordningsansvar och fungera som stöd till övrig personal i frågor om dokumenthantering och arkivregler.
Yrket ställer krav på noggrannhet, god kännedom om relevant lagstiftning och förmåga att hantera stora informationsflöden systematiskt. Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer anger att efterfrågan på administrativ personal med specialisering mot offentlig förvaltning är stabil.
Lön
Lönen för en registrator varierar beroende på erfarenhet, ansvarsområde och arbetsgivare. Enligt SCB Lönestatistik 2024 är medianlönen för yrkesgruppen övriga kontorsassistenter och sekreterare, som registrator tillhör, 34 700 kronor i månaden.
Lönespridningen inom yrkesgruppen är betydande. Den tiondel som tjänar minst har en lön på 26 700 kronor eller lägre, medan den fjärdedel som har lägst lön ligger på 31 000 kronor. För den fjärdedel som tjänar mest är lönen 39 000 kronor eller mer. Den tiondel som har högst lön inom yrkesgruppen tjänar 44 800 kronor eller mer i månaden.
Lönespridningen inom yrkesgruppen är betydande. Den tiondel som tjänar minst har en lön på 26 700 kronor eller lägre, medan den fjärdedel som har lägst lön ligger på 31 000 kronor. För den fjärdedel som tjänar mest är lönen 39 000 kronor eller mer. Den tiondel som har högst lön inom yrkesgruppen tjänar 44 800 kronor eller mer i månaden.
Utbildning
Det finns flera vägar in i yrket som registrator. En vanlig grund är en gymnasieutbildning inom administration, ekonomi eller samhällsvetenskap, kombinerat med arbetslivserfarenhet inom offentlig förvaltning eller kontorsarbete.
På eftergymnasial nivå erbjuder flera yrkeshögskolor utbildningar inom arkiv och registratur, vanligtvis på 1-2 år med examen som arkivassistent eller registrator. Dessa program ger kunskaper i ärendehantering, diarieföring och offentlighets- och sekretesslagstiftning, enligt AF Taxonomi centrala kompetensområden för yrket.
Flera lärosäten erbjuder också fristående kurser och kandidatprogram inom arkivvetenskap, exempelvis vid Mittuniversitetet och Södertörns högskola, om 180 hp. Sådana utbildningar ger en bredare teoretisk grund och kan leda till mer kvalificerade roller inom arkiv och informationsförvaltning.
Registrator är inte ett legitimationsyrke och kräver ingen myndighetsauktorisation. Praktisk erfarenhet av ärendehanteringssystem och kunskap om tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar värderas högt av arbetsgivare inom offentlig sektor.
På eftergymnasial nivå erbjuder flera yrkeshögskolor utbildningar inom arkiv och registratur, vanligtvis på 1-2 år med examen som arkivassistent eller registrator. Dessa program ger kunskaper i ärendehantering, diarieföring och offentlighets- och sekretesslagstiftning, enligt AF Taxonomi centrala kompetensområden för yrket.
Flera lärosäten erbjuder också fristående kurser och kandidatprogram inom arkivvetenskap, exempelvis vid Mittuniversitetet och Södertörns högskola, om 180 hp. Sådana utbildningar ger en bredare teoretisk grund och kan leda till mer kvalificerade roller inom arkiv och informationsförvaltning.
Registrator är inte ett legitimationsyrke och kräver ingen myndighetsauktorisation. Praktisk erfarenhet av ärendehanteringssystem och kunskap om tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar värderas högt av arbetsgivare inom offentlig sektor.
Arbetsuppgifter
En registrator tar emot, registrerar och diarieför inkommande och utgående handlingar i ett ärendehanteringssystem. Arbetet innebär att klassificera och sortera dokument enligt gällande arkivförteckning och dokumenthanteringsplan samt att säkerställa att handlingar hanteras i enlighet med offentlighetsprincipen och dataskyddsförordningen (GDPR).
Registratorn svarar på frågor från allmänhet, myndigheter och interna medarbetare om hur ärenden handläggs och var specifika handlingar finns. Arbetet innefattar att lämna ut allmänna handlingar efter sekretessprövning och att hänvisa ärenden till rätt handläggare eller enhet.
Löpande uppgifter är att upprätthålla och uppdatera register, arkivera avslutade ärenden och bistå i gallring av handlingar enligt fastlagda bevarandeplaner. Registratorn deltar också i att ta fram och revidera rutiner för dokument- och ärendehantering. Rollen förutsätter kännedom om tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt arkivlagen.
Registratorn svarar på frågor från allmänhet, myndigheter och interna medarbetare om hur ärenden handläggs och var specifika handlingar finns. Arbetet innefattar att lämna ut allmänna handlingar efter sekretessprövning och att hänvisa ärenden till rätt handläggare eller enhet.
Löpande uppgifter är att upprätthålla och uppdatera register, arkivera avslutade ärenden och bistå i gallring av handlingar enligt fastlagda bevarandeplaner. Registratorn deltar också i att ta fram och revidera rutiner för dokument- och ärendehantering. Rollen förutsätter kännedom om tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt arkivlagen.
Yrkets historia
Registratorns roll har rötter långt tillbaka i historien och är tätt förknippad med behovet av att organisera och bevara viktiga dokument. Ursprungligen var uppgiften att föra register, så kallade diarier, för hand i stora liggare inom statliga myndigheter, domstolar och kyrkan. Syftet var att säkerställa spårbarhet och ordning i den offentliga förvaltningen.
I takt med att samhället och byråkratin växte ökade också mängden information som behövde hanteras. När datorerna och digitala system infördes genomgick yrket en fundamental förändring. Det manuella arbetet med pappersdokument ersattes successivt av digital dokument- och ärendehantering. Dagens registrator arbetar främst i digitala miljöer där fokus ligger på informationssäkerhet, arkivering och att göra information tillgänglig enligt offentlighetsprincipen.
I takt med att samhället och byråkratin växte ökade också mängden information som behövde hanteras. När datorerna och digitala system infördes genomgick yrket en fundamental förändring. Det manuella arbetet med pappersdokument ersattes successivt av digital dokument- och ärendehantering. Dagens registrator arbetar främst i digitala miljöer där fokus ligger på informationssäkerhet, arkivering och att göra information tillgänglig enligt offentlighetsprincipen.
Kompetenser i korthet
En registrator ansvarar för en organisations dokument- och ärendehantering. Yrket kräver god datorvana och kunskaper i program som Officepaketet. Centrala arbetsuppgifter är diarieföring, dokumenthantering och arkivering. Andra vanliga sysslor är administrativa uppgifter och att ge administrativt stöd till verksamheten.
Enligt analys av aktuella platsannonser är kunskap om offentlig förvaltning ofta efterfrågad. För att lyckas i rollen behövs förmågor som skriftlig förståelse, noggrannhet för att kunna ordna information korrekt och en flexibilitet i att kunna kategorisera olika typer av underlag. En gymnasieutbildning är ett vanligt grundkrav. I vissa fall efterfrågas även kunskaper inom ekonomi och statistik eller att den sökande har körkort.
Enligt analys av aktuella platsannonser är kunskap om offentlig förvaltning ofta efterfrågad. För att lyckas i rollen behövs förmågor som skriftlig förståelse, noggrannhet för att kunna ordna information korrekt och en flexibilitet i att kunna kategorisera olika typer av underlag. En gymnasieutbildning är ett vanligt grundkrav. I vissa fall efterfrågas även kunskaper inom ekonomi och statistik eller att den sökande har körkort.
Yrket i förändring
Teknisk utveckling och automatisering förändrar registratorns roll. System för automatisk dokumenthantering och AI-stödd diarieföring kan ta över enklare, repetitiva arbetsuppgifter som att sortera och klassificera inkommande handlingar. Detta minskar den manuella administrationen och frigör tid för mer kvalificerade moment.
För registratorn innebär det ett skifte mot att agera som systemförvaltare och informationsspecialist. Arbetsuppgifterna blir mer fokuserade på att kvalitetssäkra den automatiska hanteringen, tolka komplexa ärenden som kräver mänskligt omdöme och säkerställa att lagar om offentlighet och sekretess efterlevs. Rollen kräver därmed en djupare förståelse för både juridik och digitala system, där helhetsförståelse, problemlösning och rådgivning till kollegor blir allt viktigare. Analys och kontroll av informationens livscykel ersätter successivt ren registrering.
För registratorn innebär det ett skifte mot att agera som systemförvaltare och informationsspecialist. Arbetsuppgifterna blir mer fokuserade på att kvalitetssäkra den automatiska hanteringen, tolka komplexa ärenden som kräver mänskligt omdöme och säkerställa att lagar om offentlighet och sekretess efterlevs. Rollen kräver därmed en djupare förståelse för både juridik och digitala system, där helhetsförståelse, problemlösning och rådgivning till kollegor blir allt viktigare. Analys och kontroll av informationens livscykel ersätter successivt ren registrering.
Kompetenser
Kunskap
- ekonomi
- körkort
- marknadsföring
- offentlig förvaltning
- statistik
Färdigheter
- administrativa uppgifter
- administration
- office
- datorvana
- administrativt stöd
- dokumentation
- gymnasieutbildning
- beställningar
- diarieföring
- dokumenthantering
- arkivering
- kollektivavtal
- registrering
- samordning
- excel
- eftergymnasial utbildning
- sjukvård
- samverkan
- inköp
- rekryteringsföretag
- fakturahantering
- säkerhetsprövning
- bemanningsföretag
- resor
- ärendehantering
- systemvana
- nätverk
- omsorg
- behörigheter
- insatser
- posthantering
- ärendehanteringssystem
- registerkontroll
- försäkringar
- hälsa
- myndigheter
- rapportering
- schemaläggning
- kontroll
- material
- ledning
- word
- flöden
- företagshälsovård
- gdpr
- personuppgifter
- vision
- distansarbete
- fakturering
- industri
- leverantörer
- lönesättning
- ekonomiadministration
- outlook
- sap
Förmågor
- deduktiv slutledningsförmåga
- informationsordning
- kategoriseringsflexibilitet
- problemkänslighet
- selektiv uppmärksamhet
- skriftlig förståelse
Arbetskontext
Baserat på analys av aktuella platsannonser.
Heltidstjänster82 %
Kräver erfarenhet74 %
Kräver körkort12 %
Vanligaste anställningsformVanlig anställning (86 %)
Framtidsutsikter
Efterfrågan väntas vara oförändrad de närmaste fem åren.
Överskott på arbetskraft. Konkurrens om tjänsterna.
Källa: Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer (omgång 2025-2)
Intresseprofil
Hollandkod: CSI (Ordningsam, Omsorgsfull, Analytisk)
Intresseprofil skattad utifrån yrkets innehåll.
Fackförbund
Fackförbund som ofta organiserar yrket:
- Vision (TCO)
- Fackförbundet ST (TCO)
- Akavia (SACO)
Valet av förbund beror på din arbetsgivare och bakgrund. Kontrollera villkoren hos förbundet innan du går med.
Utbildning
Utbildningsnivå: Gymnasial nivå
Vanliga frågor
- Vad gör en Registrator?
- En registrator hanterar avancerad administration genom att registrera (diarieföra) inkommande och utgående handlingar. Arbetet innebär att känna till vilka handlingar som ska diarieföras och vilka som är allmänna/offentliga eller sekretesstämplade. Registratorer behöver därför juridiska kunskaper. Arbetsuppgifterna kan även omfatta posthantering.
- Hur mycket tjänar en Registrator?
- Registrator tillhör SSYK-yrkesgruppen "Övriga kontorsassistenter och sekreterare". Inom denna yrkesgrupp är medianlönen 34 700 kronor. Tio procent tjänar under 26 700 kronor och tio procent tjänar över 44 800 kronor.
- Vilken utbildning krävs för att bli Registrator?
- Information om specifik utbildning för att bli registrator finns inte i det angivna källmaterialet.